Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välkommen till nej-sägarlandet

Annons

Valdeltagandet i söndags hamnade för länets del på 34,1 procent. I Älvdalens kommun gick betydligt färre än så till valurnorna, endast 24,1 röstade och när man går ner på mikronivå kan vi alltså konstatera att valdistriktet med lägst valdeltagare finns här.

Vid Älvdalsfönster jobbar Björn Pettersson sedan 43 år tillbaka. Just nu är hans arbetsuppgift att måla fönster och han har intagit en lätt vit hinna över ansikte, händer och arbetsoverall. Björn har bott här i hela sitt liv och han är bland de äldst anställda på företaget som startade 1924. Björn är snart 60 år och han röstade inte i förrgår.

- Jag vill inte vara med i den där skiten. Jag begriper inte varför vi inte gör som norskarna, om dom klarar sig utan EU borde väl vi göra det, muttrar han.

Björn säger att han helt enkelt struntar i det som har med EU att göra, och att det fattas bara att de surt ihopjobbade pensionspoängen ska förvandlas till EU-pengar. Blir det så låter han förstå att måttet på något sätt är rågat.

Längre upp i backen ser vi en bak i vädret. Det är Inga-Britt Peterson som rensar ogräs i rabatten.

Inga-Britt är 72 år och har kombinerat jobbet som hemmafru med tre barn att uppfostra med att vara folkskolelärare i Älvdalen. Vi slår oss ner på förstubron till den solgula Smedsstugan där Petersons bor och Inga-Britt berättar att det alltid har varit självklart att gå och rösta och att det blivit många val genom åren.

Men i söndags fick demokratin verka utan hennes insats.

Om vi ska uttrycka oss i klartext blir Inga-Britt förbannad när EU kommer på tal och hon har inga problem att konkretisera ilskan.

- EU kostar enorma pengar som vi här uppe aldrig får tillbaka.

- Jag kan inte förstå varför vi ska hålla i gång en byråkratmaffia som glassar omkring betalda med våra pengar, dundrar hon.

Att just hennes by har det lägsta valdeltagandet i länet tycker hon inte är konstigt.

Att inte rösta tror Inga-Britt är ett medvetet val av de allra flesta i byn.

- Inget av det som valrörelsen handlat om har tilltalat mig häruppe, det talas inte om något som påverkar oss i vår vardag. Vi bor i en bygd där det är vinter större delen av året, vi har stora kostnader för att värma byggnader och hus, för snöröjning, och för att hålla våra fordon igång.

- När vi betalar enorma summor till EU i stället för till vår egen välfärd och ingen kan förklara vad vi får tillbaka är det inte konstigt att man blir något annat än arg.

Inga-Britts ögon blixtrar och hon stannar till för att hämta andan. Vi passar på att fråga om junilistan inte är ett alternativ. Siffrorna från valnatten visar att Junilistan får ett enormt stöd bland de som röstat i Älvdalens kommun, så stort att man hamnar på tredje plats på rikets tio-i topp lista.

Inga-Britt nickar när vi drar statistiken.

- Jo, nog tänkte jag först rösta på dom. Men sedan slog det mig att jag inte visste något om vilken politik junilistan står för, annat än folkomröstning om grundlagen. Det gjorde mig så tveksam, man kan ju inte rösta på ett parti vars politik man inte vet något om?

Mer läsning

Annons