Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad är rätt och vad är fel?

Annons

Fråga: En fråga som jag funderat på. Man läser i till exempel födelseannonser "Johan och Fridas lillebror har kommit". Jag tycker att det borde vara "Johans och Fridas lillebror har kommit". Vore roligt att veta vad som är rätt.

Svar: Ursprungligen kunde det inte heta annat än "Johans och Fridas lillebror", men utvecklingen i svenska går mot att det sista ordet i en ordgrupp tar genitivformen, därav "Johan och Fridas lillebror".

Ska man vara riktigt tydlig bör båda namnen stå i genitiv, om det nu inte är så att det bara är Fridas lillebror och inte Johans, men i en annons får man anta att det bör vara en bror till både Johan och Frida som kommit!

Jämför också bruket vid flerordsuttryck, där det i dag heter till exempel "ordföranden i kommitténs", medan det förr skulle heta "ordförandens i kommittén". Vi ser i dag ordgruppen som en enhet och sätter då sista ordet i gruppen i genitiv.

Fråga: Varför står det "sorgtack" som rubrik i tidningen? Jag förstår ju att man inte tackar för sorgen utan för deltagandet, men varför denna rubrik?

Svar: Rubriker ska vara korta och ändå lätta att förstå, och man får nog säga att "sorgtack" är både kort och lätt att förstå. Alternativet som då skulle innehålla "deltagande i sorgen" eller något liknande är långt och låter inte heller så bra som rubrik.

Fråga: Tack för intressant språkspalt i FK 8/4. Får jag här peka på några andra tolkningar till dina namnförklaringar.

I Carl Henrik Martling "Kyrkans år och dagar" läser jag om Fastlagssöndagens efterföljande namn i den svenska traditionen - det är alltså inte frågan om dagar i Stilla veckan - att måndagen har kallats Blåmåndag eller Rosenmåndag. Blåmåndag kan ha kommit från den liturgiska blå färgen eller från det tyska uttrycket "blauer Montag" (blau = arbetsfri). Rosenmåndag har härletts ur det tyska "rasen (rosen)" med betydelsen "rasa, rusa, leva vilt (jfr "rosenrasande").

Den följande dagen Fettisdagen är "fasteafton" som på tyska heter Fastelabend. Man har antagit att det svenska "fastlag" är en omtydning av detta ord med innebörden att man "lagar sig i ordning" till fastan, som sedan börjar med Askonsdagen. Tisdagen har även kallats "Vite tisdag", vilket förklaras av att det hörde till festligheterna före fastan att äta vitt bröd med mjölk.

Påsken har fått sitt namn via den judiska bakgrunden i 2 Mos: 12, där det berättas att Dödens ängel gick förbi och skonade judarna. Det hebreiska pesach av pasach = "gå förbi", därav arameiska fasha, grekiska pascha och svenskans påsk; jfr engelskans pass-over.

Svar: Tack för dina påpekanden. Vad gäller att blåmåndag och vite tisdag tillhör veckan efter Fastlagssöndagen ger jag dig helt rätt. Jag hade bara en källa, och jag kan bara konstatera att den hade fel. Det hebreiska pesah/pesach betyder, om jag inte är helt fel ute, "påskalamm", men som du påpekar är det avlett av pasach "gå förbi".

EVA

Mer läsning

Annons