Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

USA har övertagit Europas roll som plundrare

Annons

Om man däremot, som de flesta människor i fattiga länder, inser att USA har övertagit den roll Europa har haft i femhundra år - att plundra Asien, Afrika och Latinamerika på råvaror, energi och arbetskraft för att vi i väst ska kunna konsumera en oproportionerligt stor del av världens tillgångar. Och att detta förutsätter att alla regimer underordnar sig den amerikanska ekonomiska och militära dominansen. Ja, då blir det plötsligt logiskt att USA sedan andra världskriget bombat tjugo länder som tagit oroande steg i socialistisk riktning, eller på andra sätt markerat en självständig linje som riskerar att undergräva Washingtons auktoritet.

Nationalistiska typer som Noriega, Castro, Milosevic, Allende, talibanerna och Saddam Hussein måste till varje pris kväsas för att statuera varnande exempel.

Med den utgångspunkten kan ett anfall mot Irak, med eller utan FN:s stöd, lätt bli den droppe av amerikansk arrogans som retar arabvärlden till ett storkrig, där Israel-Palestinakonflikten inte kan undgå att dras in.

Om den beskrivningen är riktig väcker den också en rad funderingar kring vårt eget land (förutom det att Göran Persson framstår som en lallande nickedocka).

Själva grundidén med demokrati bygger ju på att medvetna väljare ges möjlighet att göra fria val utifrån ett så brett kunskapsunderlag som möjligt. Massmedias roll är att förse väljarna med detta underlag, och att kritiskt granska de ekonomiska och politiska makthavarna, genomskåda deras propaganda och avslöja deras misstag och förseelser. Media förutsätts vara oberoende och sanningssökande och stå i allmänhetens tjänst.

Men om media i stället okritiskt förmedlar makthavarnas verklighetsbeskrivning och snarare fungerar som maktens megafon än som en tumme i ögat, som en förmedlare av propaganda i stället för som en avslöjare, ja då framstår det hela mer som en erbarmlig teater där media är medregissörer.

Då rasar ett av grundfundamenten i myten om demokratin. Då blir pressen snarare ett hot mot demokratin än dess förutsättning. Då läggs hela ansvaret på den enskilde individen att själv söka alternativ information som kan ge rimlighet och logik åt de politiska skeendena. Och detta måste ske trots, inte tack vare, den tredje statsmakten.

BO STAAF

Mer läsning

Annons