Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Upproret växer mot Somalias ledning

Annons

Lugnet vägrar att infinna sig i Somalia.

Tre månader efter interimsregeringens bortjagande av islamisterna växer upproret återigen mot de styrande och deras stöd från Etiopien.

På torsdagen dödades minst 22 personer i hårda strider i huvudstaden Mogadishu. Etiopiska stridsvagnar och helikoptrar gick till attack i stadens södra delar. Många av offren var civila som fastnade i korselden, men det fanns också sju etiopiska soldater bland de döda.

Liken av två stupade etiopier släpades genom stadens gator.

Oroligheterna betecknas som ett definitivt slut på den vapenvila som etiopierna i förra veckan slöt med Hawiye-klanen, som länge dominerat Mogadishu.

Somalia har förötts av krig och kaos i mer än 15 år sedan diktatorn Mohamed Siad Barre störtades 1991. Makten har legat hos krigsherrar och lokala klaner.

En ny kraft växte fram i fjol då en islamiströrelse fick kontroll över Mogadishu och snabbt började sprida sig. I vintras jagades dock islamisterna bort av den FN-stödda interimsregeringen, kraftigt understödd av tiotusentals etiopiska soldater. President Abdellahi Yusuf kunde för första gången sedan han tillträdde i slutet av 2004 etablera sig i huvudstaden.

Med hjälp av fredsbevarande styrkor från Afrikanska unionen (AU) skulle nu freden få en chans _ men så blev det inte. De senaste veckorna har oroligheterna tilltagit igen.

Bakom upproret står en bred sammanslutning av grupper, såväl islamister som krigsherrar och klanmiliser.

Medan islamisterna slåss av politiska och religiösa skäl är krigsherrarna mest ute efter pengar, menar analytikern Jeremiah Owiti i Nairobi.

Trots olikheterna tyder striderna ändå på att upproret är välorganiserat.

Samtidigt har de etiopiska soldaterna dröjt sig kvar i landet.

Hittills har AU bara fått in 1|500 av de 8|000 soldater som lovats till Somalia.

TT

Mer läsning

Annons