Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ung veteran i Ingmarsspel

Annons

Caroline börjar så smått bli veteran, hon gör sitt sjätte år som medverkande i Ingmarsspelen och många fler spel lär det bli.

Caroline har siktet inställt på att någon gång få spela Gertrud, den kvinnliga huvudrollen.

- Dansa är roligast, tycker Caroline. Hon bor i Mölnlycke där hon går i musikklass och sjunger och spelar fiol.

- På vintern tänker jag ofta på Ingmarsspelen och längtar till sommaren då vi åker till Nås.

Pappa Tony växte upp i Nås och mamma Gunnel i Järna,

i mitten på 1960-talet var de med och dansade i Ingmarsspelen. Caroline har tillbringat alla sina somrar i Nås där familjen nu har tagit hand om Tonys pappas föräldrahem.

Caroline började framträda tillsammans med de små barnen men nu dansar hon med de vuxna och förra året debuterade hon som deltagare på bönemötet, hon är också med på auktionen, bröllopet och avfärden.

- Det är inte nervöst, bara roligt, säger hon.

Caroline behövde en psalmbok till bönemötescenen och letade i Gunnar Tysks lillstuga hemma på gården. Där hittade Caroline en passande psalmbok, den hade tillhört hennens farfars mor Karin Olsson, född 1878. På ett blad i psalmboken har Karin lämnat ett intressant meddelande till eftervärlden.

"Olof Hendrik Larsson, Ock e tok, Men je gick" skrev Karin.

- Förmodligen 1890 eller 1891, tror Tony.

Karin hade besökt ett av de bönemöten som Olof Hendrik Larsson höll i Nås.

Samme predikant som är förebilden till Helgum i Ingmarsspelen. Alla tyckte inte, som Karin, att han pratade tok.

Trettiosju Nåsbor följde honom ända till Jerusalem för att möta Jesus på Oljeberget.

Jerusalem var knappast det paradis som Olof Hendrik Larsson målat upp och det utlovade mötet med Jesus blev aldrig av, åtminstone inte under deras livstid.

Selma Lagerlöf blev inspirerad av den här händelsen och skrev boken Jerusalem, med den som grund skrev Rune Lindström Ingmarsspelen.

- Det är en sorglig historia, för Ingmar får aldrig sin Gertrud, tycker Caroline.

JAN NORBERG

Mer läsning

Annons