Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Underlätta för fler kvinnliga företagare!

Annons

En färsk rapport om kvinnligt företagande visar att det i Dalarna finns mer än tre gånger fler manliga företagare. Det är tyvärr lika illa på riksnivå. När det gäller nyföretagande är bilden inte lika dyster men även här är andelen män mycket större. Vi är långt från målet att lika många kvinnor som män startar och driver företag.

Går detta att ändra på? Rent generellt innebär företagande ofta en osäker tillvaro. För alltför många är osäkerheten en för hög tröskel. En företagare måste själv förtjäna pengar till hyra, skatter, räkningar, lön till anställda och sedan förhoppningsvis få något kvar till sig själv. Trots att företagare finansierar alla våra allmänna skyddsnät hamnar de själva oftast långt utanför samhällets välfärdssystem. Detta är något som många men särskilt kvinnor har noterat.

En anställd som vill bli företagare tvingas avsäga sig flera välfärdslösningar vi andra tar för givna. Alltför få tycks därför vara beredda att ta steget till företagande. Här har vi ett grundläggande problem. Utan företagare har vi inga arbetsgivare och utan arbetsgivare har vi inga arbetstagare. Det är ingen brist på arbetsuppgifter i Sverige men det är brist på arbetsgivare. Några måste alltså förmås att ta dessa ökade risker om vi ska klara av att upprätthålla våra välfärdssystem. För att få fler företagare måste alltså villkoren för företagande bli bättre. För att dessutom få fler kvinnor att starta och driva företag är det avgörande att dagens kvinnliga kompetenser tas tillvara.

Många kvinnor med erfarenheter inom vården, skolan och omsorgen har nya idéer. De vill vara med och påverka utvecklingen inom sitt yrkesområde. Några vill driva sina idéer i egna företag men de får inte chansen. Vi menar att branscher där många kvinnor i dag har sin yrkeserfarenhet måste uppmuntra och välkomna företagande. Dessvärre finns det många hinder mot företagande i den offentligt finansierade sektorn, särskilt i Dalarna. Anställda kvinnor som ser hur man skulle kunna utveckla verksamheten får inte möjlighet starta företag och förverkliga sina drömmar.

Många studier visar att medverkan av privata företag bidrar till att öka personalens trivsel. Verksamheten kan dessutom bedrivas på ett mer effektivt sätt. Trots detta är andelen privata driftentreprenader fortfarande under tio procent i såväl kommuner som landsting.

Av undersökningar som Svenskt Näringsliv gör framgår att många har behov och intresse av att köpa hushållsnära tjänster. Höga skatter på privata tjänster gör det dock allt för dyrt. Att den svarta sektorn för hemtjänster däremot är enormt stor tycks våra beslutsfattare inte vilja inse. I statens redovisning syns ingenting av detta "svartarbete". Lika lite syns de som utför tjänsterna, oftast kvinnor med låga eller inga deklarerade inkomster. De saknar rättsskydd, de har ingen sjukpenning och får inga pensionspoäng. Den svarta ekonomin drabbar också de få riktiga företagen i branschen som inte kan konkurrera. Det drabbar hela vårt samhälle eftersom arbetet inte bidrar till välfärden. Sett på lite längre sikt finns det bara förlorare i den svarta ekonomin.

Är det inte dags att vi skapar bättre förutsättningar och villkor för att starta och driva riktiga företag, och då särskilt riktat mot kvinnor, för att ta vara på det faktum att många vill, men idag inte vågar eller kan, starta och driva eget företag?

ANNELIE WIKLUND

Annelie Wiklund är biträdande regionchef för Svenskt Näringsliv i Dalarna.

Mer läsning

Annons