Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Underbara Toscana

/
  • Torget i Arezzo kanske den filmintresserade känner igen från den Oscarsbelönde filmen Livet är underbart!
  • Vingården Corte Pavone är unik - här framtälls vin biodynamiskt. Gunilla Sjöberg från Falun njuter av ett smakprov på 20093 års fantastiska Brunello di Montalcino.
  • Fattoria di Fugnano fick en av de första agroturismo-licenserna, det vill säga bo på lantgård. En bra utgångspunkt för att utforska Toscana.
  • Känner du skillnaden? Jan Petersén ordnade en exlusiv vinprovning på Enteca Italiana i Siennna. Maj-Britt Weicker från Falun föll för en supertuscan.
  • Citronimjan doftar i solen på vingården Corte Pavone. Utsikten över Montalcino är fantastisk.
  • I Bagni Vagnoni är det 36 grader i det hälsobringande vattnet. Efter ett dopp blir man både yngre och vakrare, åtminstone känns det så...
  • Fattori di Fugnano tillverkar fyra viner och en olivolja. Pralins läsare provar samtliga. Britt Källström från Sundborn, längst till vänster, snurrar några extra varv på glaset. Vinet Dona Gina, döpt efter vinproducentens mormor, får högst betygav alla.
  • Från vingården attoria di Fugnano är utsikten milsvid. Staden i bakgrunden är St Gimignano, med sina höga bevarade torn kallas den ibland för medeltidens Manhattan.

Annons

Toscana visar sig från sin bästa sida, innan hettan och torkan tagit det gröna ur landskapet. Vinrankorna klättrar upp för störarna, fikonen växer och luften är frisk och hög bland de cypressklädda kullarna.

De stora turisthorderna har inte intagit denna en gång så fattiga region ännu. Vintern i Italien varade i år under några korta marsveckor, sedan gick det rakt in i sommarväder. Toscana i skiftet april-maj doftar solvarma kryddväxter, och är tillräckligt varmt för att en vilstund i skuggan kan vara riktigt skön.

Pralin tog med sig vinexperten Jan Petersén, och 43 läsare från Falun, Borlänge, Leksand, Ludvika, Säter och Hedemora för att möta våren i Sienna, Montalcino, Pienza, Montepulciano, Arezzo, San Gimignano och kurorten Chianchiano Terme, utgångspunkten för en mat- och vinresa genom Toscana. Vintillverkning präglar det säregna landskapet, och runtom på de små kullarna ligger hundratals stora och små vingårdar. Eftersom reglerna säger att man inte enbart får producera vin, utan också måste låta en viss del av landet vara olivlundar, skogar och andra odlingar så bibehålls variationen i regionen.

Allmänna transporter är inte det bästa sättet att uppleva området på. Den som vill få en riktig känsla för Toscana gör klokt i att hyra en bil för att kunna göra avstickare från de snirkliga småvägarna. Att resa från vingård till vingård och pröva vad trakten har att bjuda är ett snällt och makligt sätt att uppleva Toscana. Mångfalden är stor, och när smaklökarna inte orkar jobba längre är det sällan långt till någon liten stad där en dos historia och kultur plus en dubbel espresso gör hjärnan kristallklar igen.

I Sienna, medeltidsstaden med det underbara torget Piazza del Campo, och den stora domkyrkan, ligger det berömda Enoteca Italiana, insprängt i en del av stadens 1400-talsborg, Fortezza Medicea. Här finns i stort sett alla viner som tillverkas i Italien, och en oerhörd kunskap om dem. Speciellt för Pralins resenärer har Jan Petersén ordnat en exklusiv vinprovning av några av de typiska vinerna, Chianto Classico, Vino Nobile, och Bolgheri, en så kallad supertuscan.

- Känner ni hur det är ett steg upp i koncentrationen? Vinet har en rejäl, yppig fruktighet, och en fin cedarton. Det är en massa upplevelser i näsa och mun, säger Jan entusiastiskt.

Vi doftar, snurrar och smuttar, men ingen spottar - utom vinproffset förstås.

- När Jan pratar om det så blir det mycket godare, säger Gunnar Linzie från Falun och skrattar.

Men han har rätt, vinupplevelsen stärks betydligt av att få kunskap och sammanhang. Därför kan även en vinnovis få en minnesvärd stund av att pröva viner på plats, och se dem tillverkas.

En pärla bland vingårdar är Corte Pavone, utanför Montalcino, en stolt producent av de berömda Brunellovinerna. Här odlas allt biodynamiskt, utan minsta tillsatser. Jorden analyseras, och saknas någon mineral planteras örter och växter intill vinrankorna, för att sedan klippas ner och myllas ner i jorden.

Rosorna blommar på väggen vid Montalcinos högst belägna vingård. Citrontimjan doftar i solen. Nere bland de stora ekfaten i källaren är det svalt, bara 16 grader.

Fikonen börjar bli riktigt stora. Allt växer så det knakar även om det är torrare än vanligt i Toscana i år. Men torka är bra för Brunellivinerna, smaken koncentreras i druvorna.

På Corte Pavone kan man prova vinet tillsammans med typisk toscansk plockmat. Vi testar Brunello di Montalcino 2003, klart att säljas först nästa år, men redan ett fantastiskt vin. Det är en fin överraskning att vi får tjuvsmaka. Runt 650 kr flaskan direkt från gården blir priset. Till det får Pralins läsare lufttorkad skinka, tre sorters salami, oliver, sparris, sylta, zucchini i olivolja, vitlök och örter och bröd. Det blir en liten biodynamisk lunch som äts med utsikt över hela dalen.

Mångfalden av vingårdar är stor, i synnerhet när man hittar de lite mindre gårdarna. Högst upp på en kulle med utsikt över San Gimignano, staden som kallats medeltidens Manhattan på grund av de många välbevarade höga tornen, ligger vingården Fattoria di Fugnano.

Inne i gårdens festsal vickar Laura Dellaira under stor koncentration på glaset med grappa och doftar försiktigt på den klara, starka drycken. Sedan tar hon en liten klunk, på tungans yttersta spets, och låter smak och doft skölja upp genom gom och näsa. Som en av Italiens få unga kvinnliga grappadomare väcker hon uppmärksamhet med sina kunskaper. Men än mer ovanligt är hennes yrke: vinproducent. Laura, född på Sicilien, och med en karriär som jurist utstakad för sig, bytte inriktning på livet som 23-åring. Då gick hennes älskade morfar bort, morfar som ägde Fattoria di Fugnano där Laura tillbringat sin barndoms skollov.

När Lauras mamma och moster ville sälja gården såg Laura barndomens somrar försvinna för alltid. Tanken att släppa gården blev outhärdlig, och hon lyckades övertala dem att få pröva sin lycka som vintillverkare.

- Jag hade en stark känsla för detta ställe. Jag sade: "snälla låt mig försöka."

Det var tio år sedan. På den tiden har Laura ensam fått gården att blomstra, från en nedgången lantgård vars skörd såldes vidare till andra producenter, till en liten men fullt fungerande producent av fina viner.

- Jag var tvungen att lära mig allt från grunden, säger Laura Dellaira.

- Jag var så ung, och det var svårt. De första åren gjorde jag som morfar, sålde vidare för buteljering, men 2000 byggde jag källaren, och två år senare tog jag fram mitt vin, med mitt märke. Jag gjorde allt själv, jag vet inte hur, men jag gjorde det.

Det mest populära av de fyra viner Laura gör, Donna Gina, är döpt efter Lauras mormor, och bär mormors porträtt på etiketten.

- Det här stället var paradiset för min mormor och jag kände att jag ville hedra henne med ett eget vin, säger Laura.

- Mina viner är passion och känsla. Det är en stor tillfredställelse att få jobba med det här. Jag älskar den här gården.

Fattoria di Fugnano är en vingård med enbart kvinnliga anställda. Under den tyngsta skördeperioden säsongsanställer Laura ett par starka karlar, men annars är det kvinnor som driver stället. Laura, som är ensamstående mamma till sonen Andrea, fyra år, säger att gården på det viset får en unik touché. Fattorian fick en av de första agroturismolicenserna, och idag tar hon emot gäster både i den gamla villan och i tolv lägenheter på kullen bredvid. Från sina olivlundar tar hon också fram en fin olja till försäljning.

Den som tröttnat på vinprovning har en mängd kulturupplevelser att välja på i de många små medeltidsstäder som ligger strödda i Toscana. När trötta fötter trampat över kullerstenar och in i kyrkor och palats är det läge att sätta sig vid något torg. Kaffet och glassen är lite dyrare, men utsikten alltid den bästa, och folkvimlet alltid trevligt att kolla in. Torget i Cortona är vid vårt besök fullt av helgdagsfirande italienska familjer. Barnen får ta upp mycket plats, och eftersom här föds minst antal barn i Europa är de få småbarn som finns behandlade som små gudar. Torget från Roberto Begninis La vita é bella är en kontrast - det ligger öde och stilla i Arezzo. Det hörs duvkutter och smattrande från lakan som morgonvädras. Skönt det också.

Pralins resa utgick från en berömd gammal kurort, Chianchiano Terme, och efter en vecka fylld av upplevelser passade vi på att njuta av en äkta italiensk spaupplevelse på Terme Sensorali, ett slags sommarland för vuxenbadare med lerinpackningar, salta bad med musik- och ljusterapi, heta bubbelpooler under bar himmel och aromatiska duschar.

Text & foto:

Mer läsning

Annons