Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tyskland och Frankrike skapar polsk riksdag i Bryssel

Annons

Kommissionen skriver i sitt svar att man ska jämföra stabilitetspakten med den "allmänt kända åtskillnaden mellan lagens anda och bokstav".

Beskedet från EU-kommissionen är svävande och indikerar att stabilitetspaktens regler inte behöver följas strikt. Detta är minst sagt oroande. Framför allt under svåra år måste reglerna följas. Annars tappar de sin trovärdighet.

Om kommissionen inte står fast vid sina krav riskerar de att sända ut felaktiga signaler till EU:s medlemsländer, inte minst i ett läge då många länder i Europa uppvisar en dålig ekonomisk utveckling just nu.

Kommissionen konstaterar att Tyskland inte uppfyller stabilitetskriterierna. Tyskland har fått en respit till den 21 maj att få ordning på sina offentliga finanser, annars riskerar de i värsta fall att få betala bötesbelopp till EU.

Frankrike har tidigare klargjort att de tar sig rätten att inte behöva uppfylla stabilitetspaktens konvergenskriterier till år 2004, utan först till år 2006. Man tillägger dessutom att detta förutsätter att landet har en ekonomisk tillväxt på 2,0 procent.

I dag ligger den på 1,5 procent. Kommissionen tror att det finns en överhängande risk att Frankrikes budgetunderskott kommer att överstiga stabilitetspaktens kriterier.

EU-kommissionen riktar även kritik mot Sverige och tvivlar på regeringens tillväxtprognoser. Den svenska regeringen har beräknat en tillväxt på 2,1 procent år 2002, 2,5 procent år 2003 och 2,5 procent år 2004. Kommissionen tror emellertid inte att Sverige kommer att nå upp till sitt mål på en tillväxt över två procent åren 2002-2004.

Det är noterbart att kommissionen konstaterar att Sverige ännu inte uppfyller växelkurskriterierna för att gå med i valuta-

unionen, eftersom den svenska kronan inte är knuten till ERM2.

För första gången ställs EMU-projektet inför en riktigt allvarlig kris. Om den tyska socialdemokratiska/gröna regeringen inte tar till sig den beska medicinen riskerar det att underminera hela EMU-projektet. Ett särskilt ansvar åvilar de stora euroländerna och om Tyskland inte respekterar konvergenskriterierna kan detta leda till att även andra länder frestas till att tumma på reglerna.

I samma veva, i slutet av januari, föreslog EU:s finansministrar att överge principen om ett land - en röst, i styrelsen för Europeiska Centralbanken, ECB, till förmån för ett rotationssystem med euroländerna indelade i tre grupper. Även detta innebär en utmaning för valutasamarbetets förankring och bredd.

Enligt förslaget skulle de fem stora medlemsländerna i eurozonen få dela på fyra röster, medan de mellanstora, där Sverige skulle ingå ifall medborgarna väljer att rösta för euron och nej till den svenska kronan i folkomröstningen den 14 september, får dela på åtta röster. De minsta länderna får tillsammans tre röster.

Rotationssystemet ger därmed vart och ett av de stora euroländerna rätt att deltaga vid ECB-sammanträdena vid fyra tillfällen av fem, för de mellanstora länderna (dit Sverige skulle räknas) vid endast drygt hälften av mötena (57 procent).

Eurosamarbetets nya princip kan därmed bli: Varje EMU-land har rätt att närvara och rösta i ECB om bland annat räntenivåerna - men bara ibland. Var det tänkt så?

LENNART SACRÉDEUS

Mer läsning

Annons