Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TV-krönikan Glöm vädret - lita på tv-tablån i stället

Annons

Även om vare sig en titt ut genom fönstret eller på termometern ger minsta antydan om att julen faktiskt är på väg behöver ändå ingen tvivla. Det räcker med att titta bara lite på tv.

Titta på adventskalendern till exempel. En eternell i den svenska televisionens historia som skulle kunnat vara det äldsta regelbundet återkommande programmet om inte Filmkrönikan hade funnits...

Den första visades 1960. Det betyder att adventskalendern i praktiken är årsbarn med tv-apparaten i svenska vardagsrum. När jag själv såg den allra första har jag faktiskt inget minne av. Den hette i alla fall Titteliture.

Jag minns över huvud taget inte om jag såg så många av de första vilket förhoppningsvis är förlåtet.

Men för att ändå få ett litet tidsperspektiv: Nästa år är det faktiskt 40 år sedan den mest uppmärksammade, mest rosade visades: Teskedsgumman.

Kalendrarna har genom året fått både ris och ros. Befogat eller obefogat låter jag vara osagt.

Det som irriterat mig en aning är när vi vuxna blir någon sorts ställföreträdande tyckare för den tilltänkta gruppen unga tittare.

Det är en anledning till att jag inte har någon åsikt om årets upplaga, LasseMajas detektivbyrå. En annan, inte helt oväsentlig, är att jag inte hunnit se en sekund av första avsnittet när detta skrivs.

Bra eller mindre bra - det handlar i alla fall om en tv-tradition som lever och som fångar generationen unga tittare.

Att sedan adventskalendern fått sig en släng av den kommersiella sleven är kanske inte så mycket att säga om. Det är numera mer regel än undantag när det handlar om tv-serier som i alla fall på förhand förväntas bli populära.

I dag finns inte en tv-serie, svensk eller utländsk som inte finns i dvd-hyllorna ungefär samtidigt som den visas. Ibland är dvd-versionen till och med före. Som exempelvis SVT:s stora julsatsning Snapphanar.

Den store vinnare i går kväll: Inte Markus, inte Erik men TV4. Trots en av tv-veckans mest konkurrensutsatta tider har Idol blivit en fortsatt framgång, ja rent av en växande.

Det är i och för sig inte överraskande då konceptets framgångar utomlands varit stora. Inte minst i USA. Att jag själv tycker Idol är mer underhållande i början än i slutet må så vara. Det är då alla de viljestarka, av självförtroende uppumpade ställer upp enligt principen hellre än bra. Det är då vi småleende kan fundera på var alla dessa självförtroenden kommer ifrån.

I kväll tänker jag inte missa premiären på "Hos Jidhe" Denne man som tog av sig pajaskostymen och lät den hänga kvar i TV4-huset har sedan flytten till den "fria televisionen" utvecklats till en av de största personligheterna, en av de få som när han på rätt humör kan göra en skinnsoffa av pinnstolar.

Att statsministern är premiärgäst är väl inte ologiskt, däremot lite fantasilöst. Det är bara några dagar sedan han gästade Filip och Fredrik i "Ett herrans liv". Jihde, Filip Hammar och Fredrik Wikingsson är tre av den svenska televisionens mest spännande namn just nu.

HANS DAHL

Mer läsning

Annons