Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turkiet glider bort från EU

Annons

Turkiets regering försöker med nya lagförslag ta tillbaka initiativet i dragkampen med militären och rättsväsendet. Men den politiska krisen visar enligt bedömare att EU har tappat nästan allt inflytande i Turkiet.

Premiärminister Recep Tayyip Erdogan har lagt fram en rad förslag till ändringar av författningen. Bland annat vill han att presidenten ska väljas direkt av folket, inte som nu av parlamentet. Ett litet liberalt oppositionsparti uppges stödja förslagen, vilket i så fall ger regeringen den två tredjedelars majoritet som behövs för att kunna driva igenom ändringarna.

Regeringen vill helst ändra författningen så snart som möjligt, så att folket ska få utse nästa president samtidigt som det väljer parlament den 22 juli. Uppenbarligen räknar regeringen med att inget annat parti kan ställa upp en populärare kandidat än utrikesminister Abdullah Gül, som är regeringspartiet AKP:s förslag.

Premiärminister Erdogan, som uppmanat militären att inte blanda sig i politiken, fortsätter att göra motstånd mot den smygande kupp som många tycker sig se.

Oppositionen anklagar det moderat islamistiska AKP för att inte helhjärtat stödja republikens grundregel om strikt åtskillnad mellan politik och religion. Mindre kritik hörs mot att militärledningen kanske inte helhjärtat stöder de demokratiska spelreglerna när den utsätter både folkvalda politiker och rättsväsendet för påtryckningar.

Att militärledningen har antytt att den är beredd att ingripa om landets sekulära system hotas, visar att EU:s inflytande snabbt avtar. När de turkiska medlemskapsförhandlingarna startade för ett par år sedan, och AKP-regeringen drev igenom en rad nya lagar i demokratiserande riktning, höll militären en låg profil.

Men det öppna avståndstagandet mot Turkiet från vissa EU-länders regeringar har skapat bitterhet i breda turkiska kretsar och intresset för ett EU-medlemskap har rasat, från 75 procent när förhandlingarna började till cirka 30 procent i dag.

Det tycks ha stärkt militärledningen, som hela tiden varit emot ett EU-medlemskap där den skulle ha fråntagits sitt politiska inflytande.

Besvikelsen gentemot EU har förstärkts av kravet i en del EU-länder att Turkiet ska erkänna att landets armenier utsattes för ett folkmord under första världskriget.

Turkarnas känsla av att bli sedda över axeln och bespottade från EU har trissat upp nationalistiska stämningar som gett militären råg i ryggen att på nytt visa vem som verkligen styr landet.

Ytterligare ett exempel på de verkliga makthavarnas offensiv mot de folkvalda ledarna kom på fredagen, när det meddelades att en åklagare inlett en förundersökning mot premiärministern. Han talade efter Författningsdomstolens underkännande av första presidentvalsomgången om "en kula som avlossats mot demokratin". Erdogan försvarar sig med att uttalandet var riktat mot oppositionsledaren, vars bojkott gjorde att parlamentet inte blev beslutsmässigt.

TT

Mer läsning

Annons