Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tuffare resa än väntat för HV 71

Annons

Det skrevs hockeyhistoria i går.

För första gången under elit-seriens historia är Mora ett slutspelslag.

För första gången på 36 långa år är Ovansiljansklubben med och spelar om SM-medaljerna.

Och man gör det med ett lag, där tio av spelarna var med och spelade upp laget i elitserien.

Fem av dem har dessutom Mora som moderkklubb, och sådana siffror är det inte många elitserieklubbar som är i närheten av att kunna visa upp.

Det känns viktigt att påtala det, när laget ställs mot den stora guldfavoriten som har tio landslagsspelare i sina led.

Det är lite David mot Goliat i den här SM-kvartsfinalen.

Och tänk var nära det var att David fått Goliat på fall.

Milimetrar skiljde.

Jag tänker givetvis på Stefan Livs jätteräddning på Kalle Kermans stora chans i sudden death.

Jäklar vad nära det var!

Nu har HV i stället kopplat ett litet grepp om kvartsfinalen. Att vinna på bortaplan är mycket värt i ett tätt och tufft slutspel.

Jag skrev det tidigare och menade på att det nog krävdes en Moraseger i den första matchen, för att det skulle bli riktig nerv i det hela.

Jag har på intet sätt släppt de tankegångarna. För nu kan HV spela ut på ett annat sätt på söndag. Lite av pressen på laget har släppt och det talar till lagets fördel.

Moras stora kännemärke den här säsongen har varit att laget aldrig ger upp. Kämpatagen och energin har skördat stora framgångar, och gjorde så också den här gången mot HV.

Framförallt in den första perioden, som spelmässigt var en av de bästa perioderna hemmalaget presterat i hemmarenan den här säsongen.

Kan laget fortsätta att producera energi i massor, vara aggressivt, och spelarna dunka på några av HV:s "primadonnor" så det står härliga till, då kommer Jönköpingslaget att få jobba hårt även fortsättnigsvis.

Men det räcker bara att Mora tappar lite grann av detta, för att det hela ska kunna ramla i väg.

Mora gjorde visserligen ett mål i power play, men spelet med en spelare mer på banan har fort-farande betydligt mer att önska. I inledningen av matchen var det bra, sedan blev det tempofattigt och omständligt, där varje spelare verkar vilja göra något extra konstruktivt med pucken. Ett rakare och snabbare passningsspel önskas snarast!

Sedan fortsätter också Mora att dra på sig alldeles för många onödiga utvisningar.

Det är puckar över sargen, trots att spelarna får tid på sig. Det är hakningar, till och med i anfallszon.

Allt detta tar på krafterna.

Eric Johansson var en av de största syndarna, när det gällde detta med hakningar i tid och otid. Det var också han som satt utvisad, när HV avgjorde matchen. Brott lönar sig inte.

Jag hoppades att Eric Johansson, Moras bäste poängplockare i elitserien skulle vara en av dem som skulle gå i bräschen för Mora i slutspelet. Men det var nog att hoppas på för mycket.

Eric verkade mest åka omkring i sin egen drömvärld, och var inte vaken nog för att konstatera att slutspelet faktiskt har börjat.

Annars förtjänar faktiskt de flesta Moraspelarna beröm för sin insats. Men det finns fler än Eric som måste varva upp.

Redan till i morgon!

Slutligen: Inte ens en historisk slutspelsmatch kunde fylla FM Mattsson Arena till sista plats.

Biljettpriserna är visserligen höga. Men...

Jag har konstaterat det förut och konstaterar det igen: Mora-publiken är oerhört svårflörtad.

ANDERS NORIN

Mer läsning

Annons