Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trots vårdkris stoppas utbildade sjuksyrror

Annons

I februari startade kursen på högskolan som landstinget beställt. Här går 24 elever från 17 länder under en termin. De flesta är sjuksköterskor, men även biomedicinska analytiker, läkare och tandtekniker.

Målet för eleverna är legitimation i Sverige, deras bakgrund skiftar så vägarna dit är olika.

- Kraven är ofta för högt ställda, tycker Anitha Sjöstrand Benktson som är verksamhetschef för resursgruppen på Falu lasarett. Hon ser redan nu en skriande brist inom alla vårdyrken och oroar sig för framtiden.

- Vi begär bara att samma regler ska gälla för dem födda utomlands, Vi måste sätta ribban rätt, säger hon. Landstinget går miste om duktig arbetskraft.

Vid årsskiftet infördes reformen Den öppna högskolan. Nya regler innebär att man till hösten kan bedöma varje individ för sig. Den svenska utbildningen kan då kortas, och användas till att fylla i kunskapsluckor.

Att behöva läsa in svenskt gymnasium och gå hela den svenska sjuksköterskeutbildningen tycker Isabella Johansson är tufft. Hon har sex års utbildning och 20 års arbetslivserfarenhet från Polen. Hennes legitimation gäller i Tyskland, men duger inte i Sverige. Isabella hoppas på att under kan ske när Polen blir medlem i EU.

- Då kanske det går så här, säger Isabella och knäpper med fingrarna.

- Det är sista utvägen, går det inte så funderar jag och min man på att flytta till Finland. Där får jag också jobba.

Sjuksköterskeutbildningar klassas olika. För läkare är det lättare, deras utbildning bedöms vara likvärdig efter fem år på universitet. Kravet här är att de klarat provet i sjukvårdssvenska.

Shah Muhammed Nazeri från Afghanistan är en annan av eleverna. Han bor i Ludvika i väntan på uppehållstillstånd. Med en rysk läkarutbildning och specialisering som gynekolog är han tacksam för den praktik han nu får på kvinnokliniken i Falun. Genom kursen lär han sig fackspråket.

Att praktisera är viktigt för att inte tappa yrkeskunskaper. Många av sjuksköterskorna på kursen får arbeta som undersköterskor i väntan på legitimation. De känner att deras kunskaper går till spillo.

Reglerna finns för att allmänheten ska kunna lita på sjukvården, men eleverna berättar om hur svårt det kan vara att få besked om vad som måste kompletteras.

- Det skulle vara enklare om man fick rätt information från början, säger Shemma Hamad som bor i Borlänge.

Hon är palestinska, har bott i Syrien, men har en libanesisk utbildning som biomedicinsk analytiker.

Hennes fyra syskon har motsvarande utbildning i Sverige och får jobba, men inte hon efter tolv år i Sverige.

Mer läsning

Annons