Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trettonde Blixt- visiten på Öland

Annons

Som vanligt är det Siv Blixt som håller i alla trådar, grova som tunna. I år är det trettonde året som hon är ledare för veckan på Öland, men blir det som hon tänkt är det sista året.

Ledarskapet kommer dock i så fall att stanna inom familjen.

- Meningen är att min dotter Lotti som varit med på varje läger ska ta över från nästa år, säger Siv.

Om så blir fallet återstår att se, men även om det blir så lär hon ändå finnas med i bakgrunden. För konsten att ordna ett läger på Öland kan hon utan och innan.

Att hon började med verksamheten i den egna föreningens regi, har en lite oväntad förklaring.

- Det ordnades ett läger inom Unga allergiker på länsnivå. När listan på deltagare kom fick jag se att inga barn från Ludvika eller Smedjebacken kommit med. Så småningom framgick att det skulle vara barn till en viss sorts föräldrar för att få delta.

Orättvisor, som dessutom drabbar barn, hör till det som kan få även Siv att blixtra till. Hon beslöt därför att försöka ordna ett läger enbart för barn inom den lokala föreningen. Det gick och gav mersmak. Försöket blev en tradition.

- De första åren sa vi att 40 deltagare var en maxgräns, men efter hand har deltagarna blivit fler och fler.

Vid årets läger deltog sammanlagt 96 personer - rekord - varav 56 var barn, det vill säga mellan ett och arton år. Det betyder att det numera inte går att hyra en buss för transporten. Egna bilar och samåkning ordnar den saken.

- Arbetet är ideellt. Alla som kör får bensinpengar, det är allt. Det lägerledarbidrag som jag får går till aktiviteterna.

På kostnadssidan finns vistelsen på Klintagården som ägs av Svenska missionsförbundet.

Att det blev just Klintagården berodde bland annat på att den är sanerad och lämplig för allergiker.

Föreståndaren Per Eliasson vittnar med glimten i ögat om de årliga förhandlingarna med Siv Blixt, förhandlingar som alltid lett fram till en uppgörelse som båda parter varit nöjda med.

- Föreningens problem är inte att Klintagården är för liten. Plats finns alltid. Bekymret är i stället det vanliga, att få bidrag så att kostnaderna täcks.

Bland bidragsgivarna finns bland andra Viktoriafonden, Jerringfonden och på det lokala planet Lioness, Rebeckalogen och kyrkans diakoniverksamhet.

Hittills har föreningen lyckats och Siv håller tummarna för att det ska gå även i framtiden.

- Barnen behöver så väl den här veckan och föräldrarna med. Min mardröm är att behöva säga nej till någon, något som tack och lov inte hänt.

Årets lägervecka är över, men Siv Blixt har redan börjat planera inför nästa år. Alltid vecka 30. Alltid Klintagården på alltid solsäkra, nåja nästan alltid solsäkra, Öland. Alltid med en Blixt som ledare.

Om förnamnet är Siv eller Lotti blir en senare fråga.

BO JOHANNESSON

Mer läsning

Annons