Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tolv mil genom Gagnefs skogar

Annons

Den 16 juli startade Karin de Beer från Nederländerna, boende i Örebro, sin vandring.

Från stationen i Djurås tog hon sikte mot Djurmo klack, som skulle bli den första nattens sovplats.

Väl uppe på toppen fick hon besök av två yngre killar som visade henne Uvhålet och berättade för henne om pilgrimsfalkarnas öde.

Morgonen efter fortsatte hon mot Solsbuan. Vid Tjärnsbuan träffade hon en man som arbetade i sin trädgård. Efter ett längre samtal med mannen och påfyllning av sina vattenflaskor fick hon reda på av mannens fru att han också var från Nederländerna.

Färden fortsatte mot Grävsbuan och vid ett kalhygge fick hon ta del av "skogens Konung", tre älgar som på ståtligt maner visade upp sig för henne.

- Jag trodde inte att jag skulle få se några djur när jag började vandringen, så älgarna var en höjdpunkt för mig, säger en nöjd Karin.

Vid Grävsbuan träffade hon den enda vandraren på hela färden.

Färden gick ner mot Gagnef. Skog mötte kulturlandskap och Karin blev betagen av ett fagert Österfors, vid Västerfors fick hon sällskap av en envis hund.

Värmen tilltog och lutningarna blev allt brantare.

På Björkboberget stannade Karin för att vila sina trötta ben. Natten kom med regn och ett anfall från flygmyror som varade i 15 minuter.

Efter en blöt natt och en vandring ner mot Mockfjärd i ösregn fick Karin en möjlighet att värma sig och torka sina kläder vid Gråbuan. Den natten sov Karin på vandrarhemmet i Mockfjärd.

Längsta etappen som Karin gjorde var mellan Mockfjärd och Prästbuan, en sträcka på 18 kilometer. Mellan Backbuan och Prästbuan fick Karin syn på sina första hjortron någonsin.

- Jag vågade inte äta så många för jag var inte 100 procent säker på att det var hjortron, säger Karin.

Bastberget var nästa mål. Där träffade Karin två amerikanare och två svenskar på utflykt. Personerna från Amerika blev mycket imponerad av att en ensam kvinna med så tung packning gjorde en så tuff vandring. För att visa sin beundran gav de Karin en välkommen choklad-kaka.

Vid fäboden på Bastberget blev Karin bjuden på en stadig frukost av paret som skötte djuren.

Vid Nyhammarsvägen, på väg mot Grävberget, fick Karin problem med att ta sig över en bäck. Allt regnande under de senaste dagarna hade gjort bäcken mycket strid. Efter en omväg på tre kilometer kunde Karin ta sig över torrskodd. På vägen mellan Grävberget och Jans-Olars fäbod förlorade Karin kontakten med vandringsleden.

- Markeringen för vandringsleden var dålig, men efter ett tag fann jag den och kunde ta mig fram till Jans-Olars fäbod, berättar Karin.

Ett häftigt åskväder och ett besök av Bertil och Dagny Olsson fick avsluta denna händelserika dag.

Vid Risåsa fick Karin besök av en arme med getingar.

- Jag tänkte övernatta i slogboden och spände upp ett myggnät över mig. Efter några timmar hade några getingar lärt sig att ta sig under detta nät, och snart blev de fler och fler och jag insåg att jag var tvungen att flytta min sovplats till ett annat ställe.

- Jag gjorde i ordning mitt ligg-underlag och sovsäck på en annan plats och det dröjde inte länge innan hela arméer av mygg och knott anföll mig, den natten blev det inte mycket till sömn, säger Karin.

Vandringen avslutades vid Värdshuset i Floda. Här kunde Karin vila ut och sammanfatta det hon upplevt under de tio dagarna i Gagnefs skogar.

- Färden har varit en fantastisk natur och kulturupplevelse och jag är mycket glad över att jag gjorde den, säger Karin.

John Mattsson på Friluftsfrämjandet i Gagnef säger att denna färd är nog den längsta vandring någon gjort efter våra markerade leder här i Gagnef kommun. Sammanlagt gick Karin de Beer 12 mil.

STEFAN HAMRÉUS

Mer läsning

Annons