Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillbaka till barndomens gata

/
  • Klart för inflyttning. Det nybyggda hyreshuset ligger på den så kallade
  • Nyinflyttad. Nils Homman är en av de nya hyresgästerna i Gagnefsbostäders hus i Mockfjärd.Nyinflyttad. Nils Homman är en av de nya hyresgästerna i Gagnefsbostäders hus i Mockfjärd.Foto: Johannes Tångeberg

Annons

Tidningen har tidigare berättat om att många står i kö för att få hyra en bostad i kommunen och om Gagnefsbostäders nybyggen i Mockfjärd och Djurås. Nils och Ingeborg Homman håller just på att flytta in i en av de nya lägenheterna i Mockfjärd.

- Vi var några av de första som anmälde intresse. Och det var nog tur - det är många som vill hyra, konstaterar Nils Homman.

Flytten från villan i Benarvet i Mockfjärd har gått bra. Efter att ha bott i egen villa i 50 år har Nils och Ingeborg Homman bestämt sig för att flytta till en lägenhet.

- Det blir nog bra det här också. Ju mar jag är i lägenheten, desto bättre känns det. Det verkar vara bra grannar och dessutom ska min syster flytta in i huset, säger Nils Homman.

Han medger att han till en början var lite tveksam till att flytta till lägenheten. Kanske kommer han att sakna utsikTen över älven - även om också den nya bostaden inte ligger långt från vattendraget - och trädgården.

- Men vi slipper gräsklippning och snöskottning. Vi kan strunta i alltihop, det får bostadsbolaget ta hand om.

Och det finns även andra fördelar med den nya bostaden. Nils framhåller närheten till mataffären och banken. Till lägenheten hör en stor, inglasad altan, där det finns möjlighet att ha blommor och andra växter, som i viss mån kan ersätta trädgården. Och utsikten är inte heller den sämsta.

- Utsikten bort mot Tryssberget är väldigt vacker. Nyss låg solen på, det var väldigt fint.

Det är samma utsikt som Nils Homman kunde beundra som fyraåring, då han bodde i grannhuset. Nils far jobbade i butiken, som fanns där då, och familjen bodde på övervåningen. Men på den tiden var det inte i första hand landskapet, som fascinerade Nils Homman.

- När man var liten skulle man bli lokförare, och tågen tuffade förbi här utanför, minns Nils.

I stället blev det jobb på Elementhus, först som snickare och senare på den tekniska avdelningen där han arbetade fram till pensioneringen.

Och nu är han alltså tillbaka på samma gata som han bodde på för nästan 80 år sedan.

- Det är konstigt, hur det kan bli i livet, konstaterar Nils Homman.

Mer läsning

Annons