Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Thobias och publiken fixade festen

Annons

Två gånger har Rommetravet stått som värd för en världscuptävling i sprint.

Båda gångerna har Thobias Fredriksson fått ställa sig överst på prispallen.

Thobias har vunnit fyra världscuptävlingar i sprint under sin karriär, två av dem har kommit på en viss travoval i Dalarna.

Det är lätt att förstå att Rommetravet blivit till en riktig favoritarena för OS-trean.

Svensk sprintskidåkning är riktigt het just nu.

Och de svenska sprintåkarna fortsatte att sprida värme på Romme med sin fina åkning.

Vi hade med tre svenska åkare i herrfinalen och en i damdito.

Det var nog också det som gjorde att storpublliken - närmare 7 000 åskådare? - inte verkade besväras av det kyliga vädret. För det var bitande kallt.

När sedan herrar Fredriksson och Peter Larsson såg till att fixa en svensk dubbelseger, då steg jublet till riktiga höjder.

Succén var åter ett faktum.

I den svenska skidhistorien finns många kämpar att plocka fram.

Thobias Fredriksson är en av de absolut främsta i det gebitet.

Han verkar alltid få kämpa hårdare än någon annan för att nå en framgång.

I alla fall är det känslan jag har.

Och på något sätt griper hans insatser alltid tag i mig på ett påtagligt sätt.

Jag gillar Rommetravet som en arena för sprintskidåkning.

Publiken har lätt att ta sig dit, det finns inglasad läktare, restaurang och andra faciliteter som skapar trivsel.

Och publiken har också, vid båda tillfällena, sett till att tävlingarna fått en härlig inramning.

Allt det är viktiga saker för att det ska bli en skidfest.

Men...

Det finns också saker jag vänder mig emot.

Längden på sprintbanan är i kortaste laget. I går kväll handlade det om 750 meter.

Herrarna körde i och för sig dubbla varv, damerna fick nöja sig med ett.

Och det var också damåkarna som hade flest invändningar mot banans längd.

Det är nog dags att se över vilka minimått en sprinttävling ska få ha.

Dalarnas världscupvecka rullar vidare redan i dag.

Men Svenska Skidspelen i Falun har kommit rejält i kläm den här säsongen.

Ju mer jag tittar på det intensiva världscupprogrammet, ju mer får jag en känslan av att Faluns tävlingsdag lagts in med ena armbågen.

Distansen på dubbeljaktstarten har för både damer- och herrar kortats ner, för att redan trötta åkare ska orka med det fortsatta tävlingsprogrammet som snarare ökar i intensitet än avtar.

Bara det tycker jag ger en bra bild på tävlingens ställning i år.

Dessutom avgörs tävlingarna på en eftermiddag, vilket bäddar för att det blir tävlingar utan någon större inramning.

Tävlingarna känns kalla.

Och än kyligare blev de i går kväll, när Sveriges bäste distansåkare, Anders Södergren, meddelade att han inte ställer upp.

Slutligen: Lite ishockey.

Harri Rindell stannar som tränare i Mora IK.

En viktig pusselbit är därmed lagd.

Nu vill vi ha namn på klara spelare också!

ANDERS NORIN

Mer läsning

Annons