Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Teknik&Vetenskap: Hockneys idé kritiskt granskad

Annons

I och med den tidiga renässansen introduceras centralperspektivet. Det europeiska måleriet når fantastiska höjder när det gäller realism och detaljrikedom.

Om man stannar upp inför en tavla av en renässansmästare är det lätt gjort att glömma tid och rum och förlorar sig i bildens myriader smådetaljer, det frasande sidenet, de vackra smyckena, korgen med frukt, draperier, kande-labrar, speglar...

Hur var denna revolution möjlig? Kan man tänka sig att målarna använde sig av något hjälpmedel...

För tre år sedan lanserade den kände konstnären David Hockney och fysikern Carles Falko en idé om att de gamla renässansmästarna som Jan van Eyck, Robert Campin och Hans Holbein den yngre, använde optiska hjälpmedel såsom konkava speglar för att projicera bilderna på målarduken.

Hockney framträdde i 60 Minutes, ordnade seminarier och publicerade en bok i ämnet.

Som stöd för sina idéer pekade Hockney på att det i målningarna till exempel finns distorsion och förvrängningar lik den typ som sker i kameror och andra optiska instrument. Även oskärpa till följd av projiceringens begränsade skärpedjup noterades i flera målningar.

Men hypotesen om renässansmästarnas tekniska hjälpmedel är minst sagt kontroversiell.

Förra veckan presenterade Antonio Criminisi, forskare på Microsoft i Camebridge och professor David Stork vid Stanforduniversitetet en ambitiös studie över van Eycks målning Arnolfina och hans fru, från 1434.

I denna målning finns en fantastisk ljuskrona och David Hockney har sagt att denna ljuskrona är alltför perfekt för att kunna ha målats utan något optiskt hjälpmedel.

Med hjälp av bland annat avancerad datormodellering i tre dimensioner har ljuskronan genomgått en grundlig analys och det visar sig att den inte är återgiven med ett perfekt perspektiv. Om ljuskronan projicerats hade originalet haft så grova skavanker att det är osannolikt att den hade lämnat lampmakarens hand.

För att få ytterligare perspektiv på frågan engagerades den brittiske målaren Nicholas Williams, känd för sina realistiska tavlor. Han fick i uppgift att utan optiska hjälpmedel måla av en ljuskrona lik den i van Eycks bild.

Resultatet blev en bild som faktiskt slår van Eycks vad gäller realism. Men körd genom samma noggranna 3 D-modellering visade det sig att målningen är långt ifrån exakt.

"En realismens mästare kan måla utan exakthet", förklarade Antonio Criminisi.

Sista ordet lär inte vara sagt denna konstkontrovers. I New York Times avfärdar David Hockney forskningsresultatet: "Om van Eyck projicerade ljuskronan hade han bara den tid på sig som solen är uppe."

Vilket alltså skulle förklara inexaktheterna i målningen.

Den som vill gräva ner sig mer i detta ämne kan gå till följande hemsidor:

http://www-psych.stanford.edu/~stork/FAQs.html

http://webexhibits.org/hockneyoptics/post/intro_hypothesis.html

PETER GUSTAVSSON

Mer läsning

Annons