Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tänkvärt: När caféerna gifte sig med McDonalds-konceptet

Annons

Att fika har blivit trendigare de senaste åren behöver jag väl knappast nämna; allt högre stiger priserna på kanelbullar och kaffe latte. Att betala 80 spänn för något man oftast kan fixa hemma för mindre än kanske 20 kronor är inte ovanligt i dag.

Men så handlar det i dag kanske inte bara om just den bullen, utan om fikandet i sig, den sociala grejen är hela poängen med att fika.

Jag och mina brudar brukar hänga på ett fik vi kan kalla "Pälsmössan" för att det är soft och bra.

För någon fredag sedan satt vi där som vanligt och hade nog bara suttit i en timme (inte ens hälften av tiden som krävs för att fika) då bossen, en medelålders kvinna, för stället närmar sig oss. Hon ber oss flytta på några jackor, helt okej säger vi, men hon undrar också om det inte är dags för oss att "ta en sväng på stan" eftersom hon har fler kunder som vill fika. Det tycker vi inte är helt okej men går i alla fall, vem vill stanna efter nåt sånt?

Vi blev rätt sura, vi hade betalt för att sitta där. Att "ta en sväng på stan" var inte vad vi längtade efter bara för att vi var ungdomar.

Men ungdom dömd att bli bortkörd eller behandlad efter andra regler verkar höra till inom vissa områden.

En annan grej som det här fick mig att fundera på är om generationsklyftan har genomgått en förändring. Plötsligt finner jag mer gemensamt med tanten som ler åt mig på gatan än 30-åringen som står i kassan någonstans. Har generationsklyftan tagit en vändning, eller är det alltid så när man närmar sig den vuxna åldern?

Och jag undrar varför vi blev bortkörda... för att vi var ungdomar? Hade vi köpt för lite?

Har det med ekonomin att göra; vi har knappt råd med en cappucino och därför är vi inte värda att satsas på? Det gör mig verkligen förbannad.

Antingen har fikat blivit en lyx för dem som har råd, eller så är caféerna ute efter det koncept som snabbmaten har skapat, låt det gå fort och låt det gå ännu fortare.

Det suger.

Men så länge jag har brudarna så är jag lugn, vi kan ju alltid lägga våra 40 kronor på en bra film eller så i stället, peace!

SOFIA PONTÉN

Mer läsning

Annons