Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tällberg är vackert men inte av kulturhistoriskt intresse

Annons

I den senaste artikeln, skriven av advokaten Thorulf Arwidson, förekommer en hel del allvarliga fel och eftersom det är en jurist som författat inlagan, bör man inte kunna skylla på bristande juridisk kunskap. Var avsikten att vilseleda läsekretsen?

Inledningsvis nämns den så kallade charetten. Vad detta egentligen är har ingen, såvitt jag vet, kunnat klargöra vettigt. I artikeln översätts det med "samrådsmöte", men varför ska ett samrådsmöte i en Leksandsby kallas charette? Detta kan bara inträffa i just Tällberg.

I olika sammanhang har begreppet "riksintresse" använts vad gäller Tällberg. Det bör då påpekas att det riksintressanta i Tällberg endast avser naturvård och friluftsliv. Många tycks tro att klassningen som riksintresse även omfattar kulturhistoriskt och miljömässigt värdefull bebyggelse, men så är inte fallet. Redan för drygt 20 år sedan gjorde Leksands kommun mycket kunnige kommunantikvarie Roland Andersson en kulturhistorisk miljöanalys av byar och fäbodar i kommunen.

Därvid användes tre grader av intresse: riksintresse, regionalt intresse och lokalt intresse. Tällberg finns inte med i någon av dessa grupper, däremot gör ett drygt 20-tal andra byar och fäbodar det. Självklart för den som har varit på plats. Tällberg har obestridliga värden: en fascinerande utblick över Siljan från majstångsplatsen med mera.

En mycket skicklig marknadsföring till stort värde för kommunen, har fått turister att tro att Tällberg som helhet är en typisk dalaby. Inget kan vara mera fel. Man behöver inte vara expert för att inse att senare tiders konsthallar, konferenslokaler, villor i grovt timmer à la Tomteland eller hus med souterrängvåning med mera inte har det minsta att göra med byggnadstradition i Leksand. Det är klart att turistanläggningar, och äve bostäder, måste göras tidsenliga, men varför hålla fast vid någon löjlig hänvisning till Leksands byggnadskultur, och hur skulle det låta om byggnadsnämnden sa nej till till exempel samlingslokaler enligt tidens krav?

I Tällberg har alltid funnits en mängd "experter", som haft synpunkter på hur nytillkommande bebyggelse ska se ut. Allt enligt principen: "jag har mitt hus här, ingen inföding ska komma i närheten". Det är påfallande få leksandsbor som haft negativa synpunkter på nyetablering av bostadshus. Det tycks vara förbehållet de utifrån kommande.

Dessa experter, låter i nåder ortsbefolkningen få ta del av den stora världens all visdom om hur man förr levde och bodde i Leksand och hur man i framtiden ska placera sina hus så långt från experternas som möjligt.

Artikeln har en del korrekta synpunkter vad gäller detaljplaner. Tankarna i den fördjupade översiktsplanen kan omsättas i ändrade detaljplaner, men dit är det långt, proceduren till ny, lagakraftvunnen plan tar åtminstone ett år per plan.

Att begära att byggnadsnämnden skulle avslå bygglovansökningar med hänvisning till charetten, bykaraktärsprogrammet eller eventuellt kommande detaljplaner utan att ha stöd i gällande planer, är väl ändå något som även en juridiskt fåkunnig läsare måste reagera mot.

Tänk dig att bli stoppad av en polis för fortkörning och polisen skulle säga: "Din hastighet är visserligen tillåten här nu, men det kommer nog att bli sänkning av tillåten hastighet någon gång i framtiden, så därför haffar vi dig". Jag har en bestämd känsla av att ledande politiker i kommunen tar "expertutlåtandena" från Tällberg med en näve salt, men det finns kanske oerfarna förtroendemän, som är lättare att skrämma.

Försök bara inte att få byggnadsnämnden att göra bort sig genom att fatta juridiskt ohållbara beslut, oavsett om dessa grundar sig på charetter eller gläfsanden i Tällbergs noblesskvarter.

Fel bild

I gårdagens tidning debatterade politikerna Ulf Berg och Göran Engström. Tyvärr var det inte Ulf Berg som var på bild utan en annan Ulf.

FOLKE NYHOLM

Mer läsning

Annons