Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige blir mindre i EU

Annons

Det övergripande mottot för EU blir i framtiden: Förenat i mångfalden.

Framtidskonventets förslag torde ändras en del innan det manglats klart i alla instanser för att antas nästa vår.

105 politiker från samtliga länder har dock i 15 månader jobbat hårt för att komma överens om en ny enklare grundlag som ska ersätta de fördrag som i dag styr EU.

Som det ser ut nu kommer 25 länder att vara med. Ännu återstår två folkomröstningar, i Estland den 14 september och i Lettland den 20 september, innan utvidgningen med tio nya länder kan sägas vara i hamn.

Med en sådan stor utvidgning är det klart att Sveriges inflytande kommer att minska.

Följs förslaget får vi vid nästa EU-parlamentsval nästa år bara 19 platser mot nuvarande 22 samtidigt som det totala antalet platser i parlamentet ökar. Det innebär att vår andel minskar från nuvarande 3,5 procent till 2,5 procent.

Även i europeiska rådet, det verkliga maktcentret, minskar vår röstandel.

Dessutom kan vi inte längre förvänta oss att alltid ha en EU-kommissionär när det finns 25 medlemsländer men bara 13 kommissionärer förutom kommissionens ordförande och den nya utrikesministern för hela EU.

Parlamentet får något mera makt än hittills men inte mycket.

Intressant är att förslaget försöker formulera vad som är EU:s sak och vad som är medlemsländernas.

EU ska ha hela makten att fastställa vilka konkurrensregler som ska gälla för att få den gemensamma marknaden att fungera. Det innebär i praktiken att man kan köra över en nationell lagstiftning i till exexempel alkoholfrågor, lyxskatter, vissa miljöregler och liknande om man tycker att de nationella reglerna hindrar den inre marknadens funktion.

Handelspolitiken är också en överstatlig angelägenhet liksom tullunionen, där vi bara har att rätta oss efter besluten från Bryssel.

Bevarandet av havets biologiska resurser tar EU också hand om liksom om penningpolitiken för de länder som är med i EMU.

Andra frågor ska EU och medlemsländerna jobba med tillsammans. Det gäller bland annat finanspolitiken. Detsamma gäller sysselsättningspolitik och socialpolitik.

Samtidigt understryks dock gång på gång i grundlagsförslaget att hela den ekonomiska politiken ska samordnas mellan medlemsländerna. Andra områden med delat ansvar är transporter och transeuropeiska nät, energi, miljö och konsumentskydd.

Inom vissa områden talas det om att EU ska stödja en samordning, men makten förblir helt nationell. Hit hör frågor kring industri, hälsoskydd, utbildning, kultur och räddningstjänst.

Ett viktigt arbetsområde för unionen blir utrikes- och säkerhetspolitiken.

"Medlemsstaterna ska aktivt och förbehållslöst stödja unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik" står det i klartext i artikel 15 och längre fram i förslaget: att den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken "kommer att leda till ett gemensamt försvar så snart europeiska rådet beslutar därom".

Flera frågor som i dag bara kan beslutas i enighet kommer i framtiden att kunna beslutas med en kvalificerat majoritet.

Dessutom föreslås ökade möjligheter att straffa medlemsländer som inte följer beslut som anses grundläggande för unionen.

Men i förslaget ingår också möjligheten för ett medlemsland att lämna EU, något som inte finns i dag.

Redan nu på sensommaren vill EU:s ordförande ha en reaktion på förslaget från medlemsländerna. Kravet från en del svenska riksdagsmän att extrainkalla riksdagen för att diskutera förslaget har dock fått tummen ned av talmannen.

ROSA GOLZIO

Mer läsning

Annons