Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stressigt vid Nyckelpigan

Annons

-Om vi fick tid att ägna oss åt barnen, säger förskollärare Mona Enochson. Som det är idag är barnen det vi minst hinner med.

Mona, med sina 25 års arbetserfarenhet, vill till och med gå så långt som att hon då och då känner för att lämna arbetet.

-Vi känner att vi inte hinner se varje barn som vi skulle vilja, erkänner Maria Holst.

Hon och hennes kollegor menar att det är för mycket omkring.

-Det känns som vi får göra så mycket annat.

Mattor ska skakas, frukost färdigställas, det ska skottas på gården och sandas. Sedan ska personalen ta hand om barnen också.

-Det känns jobbigt, fortsätter Maria. Det är stressande. Man vill ju se varje barn. Man märker på barnen också att det inte är som det ska. Jag tror de blir oroliga i gruppen. De leker inte så bra när de blir avbrutna hela tiden.

20-talet barn på tre anställda är i mesta laget. När det dessutom kommer nya direktiv uppifrån känner personalen att de inte räcker till. Maria Holst kallar situationen ohållbar.

-Ja. Det blir ingen bra kvalitet för barnen, och vi som har så mycket pedagogiska kunskaper vi ska ge till barnen.

Personalen på Nyckelpigan känner sig maktlös.

-Ju fler barn desto fler relationer, konstaterar Mona.

15 barn hade varit önskvärt. En siffra som för övrigt Skolverket rekommenderat och till och med bildningsnämnden tagit beslut på för dryga året sedan, erinrar sig Maria.

Mona Enochson förklarar att personalen på Nyckelpigan uppvisar ett betydligt högre antal verksamhetstimmar än genomsnittet vid kommunens förskolor.

Kanske har det med maxtaxan att göra, undrar Maria Holst. Föräldrar kanske låter barnen vara på förskolan längre tid än de verkligen behöver.

-Många barn behöver ha tid med föräldrarna hemma.

Personal sjukskriver sig för sömnstörningar och ont i axlar. Personalen på Nyckelpigan vill ha en dräglig arbetssituation.

-Jag upplever många barn som helstressade, tycker Mona. De vill bli sedda och vill ha bekräftelse. Ibland känns det som man bara ska hålla reda på flocken.

-Jag har funderat på att sluta, säger Mona. Ändå trivs jag så bra med barn och arbetskamrater.

CHRISTER KLOCKARÅS

Mer läsning

Annons