Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stora skillnader i skolors betyg

Annons

Det råder fortfarande stora skillnader mellan olika skolor i hur lärarna sätter betyg, visar en ny rapport från Skolverket.

Skolverket har jämfört resultaten i nationella prov med betygen i årskurs nio. Rapporten visar att i en del skolor har många elever fått ett högre betyg än vad proven visar. I andra skolor är det tvärt om.

Skillnaderna i slutbetyg gäller framförallt elever som fått IG, icke godkänt, på nationella prov. På vissa skolor har mer än 90 procent av eleverna trots det fått G, godkänt, i slutbetyget medan andra skolor nästan inte höjer någon av eleverna som fått IG på det nationella provet.

Den kanske viktigaste förklaringen kan enligt Skolverket vara att lärarna helt enkelt gör olika tolkningar av kursplaner och betygskriterier.

Konsekvensen blir olika villkor för elever när de konkurrerar om gymnasieplatser. Skolverket konstaterar att den stora variationen som finns mellan skolor inte har förbättrats trots att det nuvarande betygssystemet funnits sedan 1998. Det är anmärkningsvärt, hävdar Skolverket, eftersom en rad insatser gjorts för att betygsättningen ska bli mer rättvis.

De nationella proven ska inte vara något examensprov och det kan finnas flera skäl till att lärare sätter ett annat slutbetyg, konstaterar Skolverket. Men skolornas olika bedömning betyder att likvärdigheten för eleverna brister, tycker verket.

Störst är skillnaderna i betyg i matematik. Tendensen är att samma skolor har höga eller låga avvikelser i ett ämne från år till år.

När de första signalerna om en svajig betygssättning kom började Skolverket att producera råd och uppmaningar till skolor och kommuner. Men det har uppenbarligen inte räckt, konstaterade avdelningschef Ann Carlsson Ericsson under Skolverkets presskonferens.

Hon tror att en skärpt skolinspektion _ vilket skolminister Jan Björklund aviserat _ kan förbättra situationen och betonar också hur viktigt det är att arbetsgivarna ger lärarna tid att diskutera sig samman om betygen.

Som betygssystemet fungerar nu kan det inte få godkänt, fortsätter hon. Men det betyder inte att det borde ersättas av något annat.

Eva-Lis Preisz, ordförande för Lärarförbundet tycker att det är ett problem att betygssättningen inte är likvärdig mellan olika skolor.

Lärarna måste också få kompetensutveckling och tid till samtal lärare emellan och skolor emellan, säger hon.

Också Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, är inne på behovet av bättre utbildning i betygssättning. Skolverket konstaterar att utbildning i betygssättning varit eftersatt i lärarutbildningarna.

De båda instämmer i Skolverkets påpekande att de nationella proven inte ensamma ska bestämma betygen.

TT

Mer läsning

Annons