Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stor energipotential i jordbruk

Annons

Svenskt jordbruk kan med rätt förutsättningar producera uppemot 30 terawattimmar energi 2020, enligt en regeringsutredning.

Energigrödan salix och biogas från gödsel har störst potential.

Jakten på förnyelsebar energi är både intensiv och omstridd i dessa tider av klimatoro. I den diskussionen står jordbruksmarken för en särskilt omstridd potential.

Det finns såväl etiska som miljömässiga risker med att använda mark som i dag producerar mat till att i stället producera energi, anser kritiker.

Inte desto mindre finns en stor och ekonomiskt realiserbar potential i energiodling, enligt regeringens särskilde utredare Lars Andersson, som sedan 2005 tillsammans med experter funderat över vilken roll jordbruket kan och bör ha.

Givet en rad förutsättningar kan svenskt jordbruk 2020 producera mellan 15 och 30 terawattimmar (TWh) per år, säger han i ett betänkande till regeringen. Grovt räknat är det samma energimängd som krävs för att driva två kärnkraftsreaktorer.

Men utredarna aktar sig för att tala om prognoser. Jordbrukssektorn är globalt genomreglerad, statsunderstödd, tullskyddad och svårtolkad.

I dag producerar jordbruket blygsamma 1,5 TWh, och odlas på 3 procent av åkerarealen. Dit hör sådant som veteodling för etanol, eller rapsodling för olja att blanda i diesel. Den totala biobränsleproduktionen i Sverige är i dag 112 TWh, där råvaran i huvudsak kommer från skogen.

Den största potentialen finns dock i energigrödan salix, anser Andersson.

Salix eldas redan i dag i kommunala värmeverk, men trots många års optimism och ett statsstöd på 5|000 kronor per hektar har jordbrukarnas entusiasm förblivit sval.

Genom ytterligare ett tidsbegränsat bidrag på 2|000 kronor per hektar riktat till producenterna vill Andersson nu stimulera fram en ökad odling från 15|000 hektar till 50|000 hektar. Det skulle ge en energiproduktion på 2 TWh.

Även biogasframställning från gödsel föreslås få ett investeringsstöd.

Andra biogrödor som rörflen, hampa, poppel och hybridasp har potential, men är i dag för dyra, enligt utredningen.

TT

Mer läsning

Annons