Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stoppa mobbningen nu

Annons

De flesta av oss är nog lite fega, när vi ser något som inte är så bra, till exempel mobbning. Vi vill inte bli inblandade. Hellre än att säga ifrån drar vi oss undan. Därför kan människor bli nedslagna mitt på en trafikerad gata. Lägg dig inte i, då kan du själv bli drabbad. Naturligtvis kan vi inte blanda oss i ett slagsmål, men vi kanske hade kunnat hindra det att bryta ut. Nu tänkte jag närmast på mobbning i skolan och på arbetsplatser. Att vuxna människor kan ägna sig åt något sådant är ofattbart.

Kanske har mobbaren själv blivit mobbad. Om barn klagar över ont i magen, eller huvudvärk när de ska gå till skolan bör föräldrarna vara observanta. Det kan röra sig om mobbning. Barn säger inte gärna att det är mobbade. De tror att det är något fel på dem själva. För det mesta börjar mobbningen med viskningar, miner och blickar. Man får inte vara med i gänget, blir sist vald i lekar, överhuvudtaget isolerad. Oftast försöker mobbarna vara roliga på andras bekostnad. De som ser på skrattar tanklöst och ohejdat åt deras fula kvickheter. Finns det något som gör så ont som att bli utskrattad?

Nu tenderar mobbningen att bli allt mera handgriplig. Råa våldshandlingar är inte ovanliga. Någon har sagt att det inte är mobbaren eller mobboffret som är det största problemet, utan alla som ser på och tiger. Om de opponerade sig skulle det inte bli någon mobbning, samma sak gäller på arbetsplatser.

Jag hade en gång en pojke i skolan som var ett salt. Han var glad och skojfrisk och omtyckt av alla, för han var en bra kamrat. Om det var några dumheter på gång kunde man få höra hans lugna: "Nää hör ni pojkar!" Kamraterna lyssnade på honom, och jag, som lärarinna, slapp ingripa.

Jag vet att vi har duktiga lärare, som verkligen försöker stävja mobbningen. Men försöker man hjälpa mobboffret får den stackaren höra: "Läraren håller med dig", och så blir mobbningen sjudubbelt värre. Barn har en stark känsla för rättvisa.

Jag tror, att det är viktigt att barn får känna att de är uppskattade och sedda och inte behöver hävda sig på otrevliga sätt. Bättre att uppmuntra när de gör något bra, än bestraffa när de misslyckas. Vi behöver alla uppmuntran, stora som små. Det finns en urgammal levnadsregel som är lika aktuell i dag. Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig.

LINNEA

Mer läsning

Annons