Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stopp! Sans och balans!

Annons

Nu måste det bli ett stopp på detta makabra skådespel som utspelas år efter år på landstingets stora scen.

Detta har successivt försämrat vården i Bergslagen vilket bland annat lett till att patienter såväl med livshotande tillstånd som med relativt lindriga skador, till exempel armbrott och andra äldres åkommor måste föras i ambulans från Ludvika lasarett till Falu lasarett och detta inte enbart nattetid.

Vår sjukvård håller på att kollapsa på grund av en omöjlig organisation och pressad medicinsk personal vilket medför risker för patientsäkerheten.

Detta erbarmliga tramsande och slösande med våra skattepengar på bland annat den ena så kallade utredningen efter den andra, för att spara pengar på en av våra absolut viktigaste samhällsfunktioner - sjukvården - måste stoppas.

Det är väl självklart att vårdapparaten ska bedrivas på bästa möjliga ekonomiska sätt, men den ska få kosta vad som erfordras för en maximalt god vård.

Vi tänker naturligtvis på den svenska sjukvården generellt men nu inriktar vi oss på sjukvården i Dalarna med samtliga lasarett och övriga vårdinrättningar.

Eftersom de flesta av oss är Ludvikabor värnar vi naturligtvis om Ludvika lasarett och övriga vårdcentraler också i den närmaste omgivningen, exempelvis Grängesberg, Smedjebacken, Söderbärke med flera.

Förutsättningen för en maximalt god vård är att det är den medicinska kompetensen, det vill säga läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och övrig medicinsk personal, som ska tala om hur vårdapparaten ska se ut.

Det är definitivt inte politiker och dess tjänstemän som ska avgöra medicinsk kvalitet, till exempel om svårt akut sjuka människor ska transporteras i ambulans från Ludvika till ett redan överbelastat lasarett i Falun.

För att få erforderlig ekonomi för sjukvården ska landstingets budget helt gå till sjukvården. Landstinget ska definitivt inte finansiera busstrafik, kultur med mera.

Busstrafiken kan med fördel bedrivas av privata företag och kulturen borde kunna finansiera sig själv och med statliga medel.

Sedan ska man naturligtvis ifrågasätta hela den kolossala byråkratiska giganten landstingets vara eller inte vara.

Genom en ny och rationell organisation skulle säkerligen stora pengar sparas.

Genom dessa åtgärder tror vi att vår sjukvård skulle kunna få maximal kvalitet och medverka till att skapa den trygghet som alla medborgare önskar.

Då kan exempelvis Ludvika lasarett återgå till att vara ett populärt sjukhus för såväl medicinsk personal som för patienter som det en gång varit med trygghet dygnet runt.

Vi tror att vi alla medborgare skulle, trots nuvarande höga skatt, vara beredda att lägga ytterligare någon femtioöring för att komma till detta resultat. Men med föreslagna åtgärder är det sannolikt inte nödvändigt.

Undertecknarna av denna debattartikel skriver under som privatpersoner utan politisk koppling.

Fotnot: Del 2 publiceras i morgondagens tidning

BENGT FORSBERG BO LINDBERT BÖRJE KARLSSON SVEN ERIK REINHOLDSSOM MATS WINROTH ROLAND, ULLA OCH THOMAS GEIJER NADJA ERIKSSON GERRY JAEGER MARGARETA NORDSTRÖM LARS SÖDERKVIST

Mer läsning

Annons