Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stiftets kapital växer så det knakar

Annons

Vilka faktorer har spelat in, förutom turen, som gjort att resultatet är som det är i dag?

Västerås stifts prästlönetillgångar som består av skog, jordbruk och fondförvaltning har haft en sammanhållen förvaltning sedan 1995 då jordbruk och fondförvaltning tillfördes skogsförvaltningen som funnits i stiftets regi sedan 1972.

En utredning som gjordes av rikskyrkan slog fast: "Sälj fast egendom som skog och investera i aktier". Att ha mer är 50 procent av förmögenheten i fast egendom som skog och jord ansågs inte tillvarata kyrkans intressen.

Representanter för kyrkofonden gick ännu längre och reserverade sig i utredningen och rekommenderade högst 20 procent i fast egendom varefter man sålde ut hela sitt eget innehav i jord och skog.

Inte bara svenska kyrkan på riksplanet framförde åsikter som dessa. Hela samhället i stort ansåg att fondförvaltning gav den bästa avkastningen. I samband med övergången 1995 gjorde de förtroendevalda i Västerås stift en resa till England som haft motsvarande övergång under åttiotalet.

Att lära av andra är ingen dålig metod och den motsvarande engelska förvaltningen redovisade utan omsvep betydande kapitalförluster.

När fastighetskrisen slog till i början av nittiotalet förlorade Church of England upp mot halva sitt fondkapital.

Den kyrkliga verksamheten fick krympa drastiskt. Stora värdefulla prästgårdar såldes och mindre billigare prästgårdar av radhusmodell fick ersätta den tidigare tjänstebostaden.

En annan faktor som förmodligen bidragit till att stå emot trycket att sälja skog och köpa aktier är det breda stöd som funnits i församlingar och pastorat för att kyrkan i Västerås stift ska fortsätta att vara en stor skogsägare. En överväldigande majoritet har ställt sig bakom beslutet att behålla skogen.

En tredje faktor kan vara att Västerås stift har lång och framgångsrik erfarenhet som skogsägare. Skogen har, med undantag av vissa perioder i lågkonjunktur, givit en stadig och relevant avkastning.

Stiftet har egen personal och egen kompetens att bedriva skogsbruk medan erfarenheten av fondförvaltning är begränsad.

En ovilja att utsätta sig för risker och en känsla för att skogsbruk är det rätta sättet att ge ett uthålligt bidrag till kyrkans verksamhet har gjort att Västerås stift har prioriterat köp av skogsmark framför köp av aktier.

Detta gör att Västerås stifts prästlönetillgångar i dag ger en fortsatt hög utdelning till stiftets församlingar och pastorat trots den värsta börsnedgången i modern tid.

ÅSA THAM

Mer läsning

Annons