Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stackars missgynnade Särna

Annons

Att det är synd om Särna som "alltid blir så missgynnat" har vi bybor ständigt fått höra de senaste åren. Sorgligt nog förmedlas den bilden oftast på stora "frälsningsmöten", och av personer som fått många invånares förtroende att vara påverkare och talesmän/- kvinnor för bygden. Kan det bero på någon form av projicering?

Och efter att ha varit närvarande vid mötet på Buskoviusskolan 05-05-17, som skulle handla om skolans verksamhetsplan och byns befolkningsutveckling inser jag att det verkligen är synd om Särna!

Jag trodde nästan inte mina örons funktion, vid det ena gränsöverskridandet efter det andra. Att lyssna till prat i egen sak (framtiden får utvisa om de två mammorna som lade beslag på yttrandetiden engagerar sig lika starkt för byns elever när deras egna barn lämnat skolan) och på att personer som borde veta bättre, torgförde sina kvasiteorier om personer, ledare, verksamhet, profilering, anställningsförhållanden med mera, med mera, gjorde mig fundersam.

Dittills trodde jag att den här formen av samhällsengagemang avhandlades endast vid OK:s korvdisk. Nu anar jag att det här sättet att utveckla vår by är vad de förtroendevalda ägnar sig åt även i maktens boningar, nämligen i kommunens nämnder och styrelser.

Att barn- och utbildningsnämndens ledamöter satt tysta och teg och samtyckte när "ledarinnan" gav dem en lektion i hur man avrättar en av de sista samhällsfunktionerna - skolan- i sin egen by, ja det var sanslöst.

Arne Bogghed ska ha en eloge för att han, tillsammans med skolchef Stefan Lindhe, försökte vädja till samhällsföreträdarna / föräldrarna att ta sitt ansvar genom att inte undergräva skolan via skitprat med sina barn. Att behöva påminna skolpolitiker om detta!

Det finns naturligtvis alltid saker som man kan / ska diskutera om skolan, men här i Särna verkar man tro att det bästa sättet att göra det på är att hugga och slå. Att föra dialog är inget man satsar på. Det visar ju bristen på vilja att samarbeta med Idre och Älvdalen under / genom åren.

Genom att ändra namnet på missnöjespartiet Särnalistan till Kommunlistan hoppas man antagligen på att fler kverulanter som hellre vill splittra än bygga upp ska ansluta sig. Aspirerar det partiet även på kommunalrådsposten bör man nog inhämta insikter om ödmjukhet och empati, inte bara gå egna ärenden.

Att såga grenar på det redan glesnande samhällsträdet Särna och där man dessutom sitter på en gren, ter sig inte som någon ljusnande framtid.

Att Särna tynar bort och att folk inte trivs utan kommer och går, får för många av oss en allt tydligare förklaring.

"Ledarinnan" behöver också påminnas om att som ledamot i barn- och utbildningsnämnden är man också ansvarig för barnomsorgen. Att då uttala sig i termer som att skolan blir förstörd om den eventuellt byggs om för barnomsorgen skrämmer.

Flera mötesdeltagare uttalade sig om att översiktsplanen påtalar att orterna Särna och Idre SKALL betraktas som tätorter, innebärande bland annat 1-9-skolor. Men, om inte elevunderlag finns? Ska Särna ändå ha ett högstadium med allt vad det innebär, hellre än att gå samman med Idre?

Alla har vi ju hört talas om "E litta kula me bara Dalarna på". Nu är det nog enligt våra företrädare dags att utforma "e me bara Särna på". Den kan förslagsvis omfatta området från Stormyrbacken till Bommen. Inom det området tar vi oss rätten att tillsätta, men framförallt avsätta rektorer, lärare, läkare och alla andra tjänstemän när vi träffas vid Korvmojjen.

EN REFLEKTION FRÅN EN AV ÅHÖRARNA

Mer läsning

Annons