Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Somalia - nästa mål för USA?

Annons

Cyniska röster hävdar att ett militärt angrepp på Somalia kan vara ett sätt för USA att visa fortsatt handlingskraft i kriget mot terrorismen utan att riskera sprickor i den breda allians man nu har bakom sig. En attack mot t ex Irak vore betydligt känsligare.

Somalia har sedan drygt ett år en regering som gör anspråk på att styra över hela landet, men den kontrollerar i själva verket bara hälften av Mogadishu och mindre områden runt om i landet. Landet har inte haft en fungerande centralregering sedan 1991, då diktatorn Siad Barre störtades. I dag råder varken fred eller fullt krig, och Somalia är uppdelat i en rad områden som styrs av klaner.

Den nuvarande regeringen bildades efter ett möte mellan klanledare år 2000, men flera grupper valde att stå utanför. Mot regeringen står SRRC - en lös allians av flera olika krigsherrar, som tillsammans kontrollerar en stor del av landet och som stöds av Etiopien.

Det är SRRC som, tillsammans med Etiopien, står för de ljudligaste anklagelserna om att regeringen samarbetar med terrororganisationer. De beskyller bland annat regeringen för att ha haft möten med al-Qaida och den somaliska islamiska rörelsen al-Itihaad, något som regeringen och presidenten Abdiqassim Salad Hassan bestämt förnekar.

Rörelsen al-Itihaad al-Islamaya (Islamisk enhet) var en av många miliser som stred om makten i Somalia i början av 1990-talet. Till skillnad från andra grupper kämpade man inte för klanintressen utan för att upprätta en islamsk stat. På ett tidigt stadium anklagades rörelsen för samröre med Usama bin Ladins terrornätverk al-Qaida. Den ska bland annat ha låtit al-Qaida använda dess baser inför attentaten mot USAs ambassader i Kenya och Tanzania 1998. Det förekommer även uppgifter om att al-Qaida ska ha haft militära träningsläger i al-Itihaads bas på ön Ras Kamboni i söder. Enligt lokala krigsherrar finns basen kvar, medan andra källor anger att där numera bara finns ett barnhem.

Etiopien anklagar al-Itihaad för att ligga bakom attentat i Addis Abeba på 1990-talet till stöd för etiopiska oppositionsgrupper och ser fortfarande gruppen som ett hot. Men många bedömare hävdar att al-Itihaads milis i stort sett upplöstes i mitten av 1990-talet, sedan etiopiska styrkor gått in i Somalia.

På senare år tycks gruppen med ekonomiskt hjälp utifrån ha satsat på att vinna somalierna för sin sak genom satsningar på skolor och vård. Enligt BBC:s nättidning har flera projekt i Somalia fått stöd från utländska muslimska välgörenhetsorganisationer, varav en del har kontakt med al-Qaida.

Åsikterna om vilken betydelse al-Itihaad har i dag går isär. Mycket tyder dock på att gruppen har åtminstone ett visst inflytande på Salad Hassans regering.

På den nya lista över terrormisstänkta organisationer och individer som USA presenterade i början av november fanns flera namn med somalisk anknytning, bland annat tre privatpersoner och tre ideella föreningar i Sverige. Företaget al-Barakaat fick sina tillgångar frysta efter anklagelser om att det förmedlat pengar och skickat vapen till al-Qaida. Företaget drev bland annat en bankrörelse, som snabbt och billigt förmedlade pengar från somalier utomlands till deras släktingar i hemlandet. Det är viktiga tjänster i ett fattigt land, där det inte finns några banker.

Al-Barakaat, som var Somalias största privata arbetsgivare, har tvingats slå igen. Samma sak gäller den televerksamhet som företaget har bedrivit. Samtidigt stängdes Somalias enda Internet-företag.

Frågan är om USA är berett att göra ett nytt militärt ingripande i Somalia efter misslyckandet i början av 1990-talet. Då drog sig USA hastigt tillbaka, sedan 18 amerikanska elitsoldater dödats. Det finns uppgifter om att USA redan har specialstyrkor i Somalia för att söka efter al-Qaida-medlemmar. USA och dess allierade har i vart fall fartyg på plats för att övervaka den somaliska kusten.

Amerikansk militär gjorde i december sitt första besök i landet på många år och träffade krigsherrar från Rahanwins motståndsarmé - en av fraktionerna inom SRRC. Även etiopisk militär deltog i mötet. Från flera håll höjs varningar om att USA i alltför hög grad förlitar sig på upplysningar från Etiopien. Etiopiens förhållande till Somalia är sedan gammalt spänt. Krigsherrarna i SRRC har lovat att ställa upp med manskap för att bekämpa terrorister tillsammans med en internationell styrka. Det skulle förstås samtidigt ge dem möjlighet att slå till mot sina egna fiender.

Vissa bedömare menar att en amerikansk militär insats i Somalia kan provocera fram just det slags krafter som USA vill bekämpa och att amerikanerna övervärderar al-Qaidas närvaro i Somalia. Andra tror på ett etiopiskt ingripande med stöd av USA. En tredje tolkning är att den amerikanska retoriken främst är en signal till al-Qaidas medlemmar om att Somalia inte utgör någon säker tillflyktsort för dem.

LENA KARLSSON

Mer läsning

Annons