Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sökte hjälp - polis hämtade sönerna

/

Lena hade svårt med sina söner, som tros ha funktionsnedsättningar och ansökte om att få stöd från Borlänge kommun. Det slutade med att båda barnen tvångsomhändertogs. Lena har överklagat beslutet och fallet avgörs i kammarrätten i januari.

Annons

Lena är ensamstående mamma till två pojkar, varav en är i tonåren och en i femårsåldern. Lena tror att båda hennes söner kan lida av någon form av funktionsnedsättning och har velat få dem utredda.

Det var i mars som Lena ansökte om att få en avlastningsfamilj till sin äldste son, som har sociala problem. Hon berättar att det i slutet av augusti kom personal från Borlänges socialförvaltning och sa att de skulle hämta pojken.

– De sa att de skulle ta honom på en gång. Då visste jag inte ens att de höll på med en utredning om oss. Det hade varit en person på hembesök tidigare, men jag upplevde aldrig att det skulle ha att göra med någon LVU-utredning, säger Lena.

Lena och sonen, som inte ville följa med, protesterade. När en kommunal socialnämnd vill placera ett barn enligt LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, måste de ansöka om detta hos förvaltningsrätten. Dom föll den 19 oktober, och två dagar senare hämtades båda pojkarna med så kallad handräckning av polis. Lena beskriver händelsen som dramatisk för hela familjen.

– Polisen höll fast mig i sovrummet. Och min äldste son höll sig fast i trappräcket när de tog honom. Barnen fick inte med sig några av sina saker.

En månad efter att barnen omhändertogs hade Lena ännu inte fått ha någon kontakt med tonårssonen och bara träffat den yngsta pojken en gång i 45 minuter i ett rum hos socialen. Nu får hon träffa den yngste en gång i veckan och väntar på att få ett första telefonsamtal med tonårssonen.

– Efter att jag träffat den yngste första gången visste jag inte om jag skulle få se honom fler gånger. När jag skulle åka sa han till mig "jag vill också åka med hem". Min äldsta har jag varken fått träffa eller prata med i telefon. Han sitter på ett HVB-hem.*

Lena och hennes advokat har nu överklagat LVU- omhändertagandet till kammarrätten. I överklagandet skriver advokaten att vård enligt LVU bara får ske om det finns "påtaglig risk" för barnens hälsa eller utveckling och att ett tvångsomhändertagande inte får göras utan tunga skäl. Han hävdar att sådana skäl inte finns och att "socialas utredning är... undermålig och bygger i huvudsak på andra- och tredjehandsuppgifter.

Advokaten påpekar också att Lena sökt stöd från socialtjänsten och därmed tydligt visat att hon vill komma till rätta med problemen.

Lena heter egentligen något annat.

* HVB - Hem för vård och boende

Mer läsning

Annons