Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Söker brukshistoria

Annons

Det var då Jan Tomtins intresse väcktes på allvar om att forska om brukets historia. Nu vill han komma i kontakt med andra som har föremål bevarade som är gjorda på bruket eller kanske bara har intressant information om bruket.

År 2009 firar Furudals bruk 300 år. Ett bruk med en på många sätt fascinerande historia. Birger Elfving anlade bruket 1709, efter att Bergskollegium utfärdat ett privilegium åt honom att anlägga ett bruk med två hamrar och två härdar för tillverkning av kanoner åt Karl XII. Han provade på att smida kanoner i stället för att gjuta dem - en metod som inte var så lyckad. Den kättingtillverkning som senare ägde rum på bruket var dock desto mer framgångsrik och gjorde bruket berömt.

Dessutom har det tillverkats bland annat manufaktursmide, kannor, spik, hästskor, plogar, mortlar, klockor, hjul, hjulaxlar och takplåt vid bruket. Jan Tomtin hoppas nu att människor ska höra av sig till honom om de har föremål hemma bevarade som visar sig vara gjorda på bruket, eller bara intressant information om brukets historia.

För att ni ska kunna utröna huruvida varorna är gjorda på bruket eller inte, publicerar tidningen även de stämplar som varorna märktes med, dels från stångjärns- och manufakturverket och dels från gjuteriet.

- Tanken är att jag ska fördjupa mig och längre fram kunna hålla en föreläsning om brukets historia, eventuellt under en Orevecka, förklarar Tomtin som redan har hunnit samla på sig en imponerande mängd kunskap om Furudals bruk.

När Tomtin hittade tackjärnet på Oresjöns botten blev det också en länk bakåt i historien - intresset väcktes på allvar för brukets historia.

- Det är i dag få som vet något om brukets historia, säger Tomtin som vill ändra på den saken.

Han är uppvuxen i Furudal men bor nu i Stockholm, men varje semester återkommer han till byn. Under ett års tid har han sökt information om bruket och han har bland annat letat fram kartor som är flera hundra år gamla.

Just på den plats där han fann tackjärnet lastades råvaran om till järnväg.

- De har förmodligen tappat det vid omlastningen, berättar Tomtin som kontaktade både länsstyrelsen och Falu museum efter fyndet.

Materialet har också registrerats som ett fornminne - en länk tillbaka till brukets storhetstid och en historia som påverkar bygden än i dag.

Fotnot: Om ni hittar något järnföremål som är stämplat med någon av de stämplar ni kan se härintill, eller har annan intressant information om bruket, så kan ni kontakta Jan Tomtin på e-post: jantomtin@bredband.net eller på mobiltelefon: 073-973 13 89

GÖRAN PERSSON

Mer läsning

Annons