Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snart är det dags att lära sig kompostera kompostera

Annons

Lars-Olof Uleander driver Stackmora Trädgård. Till hösten ska kommunen introducera kompostering av matavfall i vart lokalt hem. Därmed var det ett aktuellt ämne som Uleander, med stor kunskap, tog upp.

Han konstaterade att jord och kompostering är den bästa näringshalten i trädgårdlandskapet. Han redovisade olika metoder att bearbeta växtligheten, till exempel trädgårskompost, hushållskopost, mask, latrin, täckodling genom att lägga ut trädgårskomposten direkt på jorden och sandodling med odling i ren sand.

Därefter koncentrerade han informationen på trädgårdkompost och den aktuella hushållskomposten.

- Trädgårskomposten kan läggas i trälådor med två fack. Samlingen i det ena facket pågår tills det finns tillräckligt för en kompost.

Lars-Olov poängterade att den under förvaringen i lådan måste hållas luftig genom att man rör om i kompostmaterialet för att få in värme och näring. När komposten är klar, strös den på jord och kompletteras med gödning, vatten, samt lite gräsklipp överst. Finns det tillgång till stallgödsel är det en fördel.

När det gäller hushållskompost, ska den förvaras i ett slutet kärl med ett finmaskigt nät i botten för att syre ska ta sig in underifrån. Det slutna kärlet gör att komposten håller en lagom värme.

Det som går att lägga i hushållskomposten är matrester, frukt grönsaker, bröd, kakor, mjöl, kaffefilter, fisk, rotskal, äggskal samt trädgårsavfall i måttliga mängder.

- Det går att fylla på under hela förvaringstiden för att få bra syreomlopp och rätt fuktighet. Det är viktigt att den sysselsätts så att den inte ruttnar, konstaterade Uleander.

Under de närmaste dagarna kommer kommunen att hålla informationskvällar om kompostering.

De tre övriga förläsarna under lördagen mässa var bioenergiexperten Bengt-Erik Löfgren, Martin Forsén, som informerade om värmepumpar, samt Tomas Kårberg, som redovisade sin syn på den nuvarande och framtida energisituationen i Sverige.

De alternativa kraftkällorna som vindkraft, solkraft, etanol och även vågkraft fortsätter att vinna mark som alternativ när oljan börjar sina.

Den svenska industrins forna konkurrensfördel med billig el, jämfört med utlandet, har upphört. Den fria elmarknaden, med möjlighet till utländskt ägande i svenska kraftbolag, har medfört att elpriset blivit av europeiskt snitt även i Sverige.

Oljepriset, 60 dollar per fat, har ännu inte nått upp till rekordnivån i början av 1980-talet, då dåtidens valutavärde motsvarar 80 dollar per fat i dagens läge.

När det gäller alternativa kraftkällor blir brukandet av bioenergi blir allt mera omfattande.

Sågverken får allt större vinst på sina biprodukter som till exempel flis för uppvärmning. Användningen av pellets ökar kraftigt i småhus. Etanol som drivmedel växer inom svenska transportsektorn.

Den globalt sett mest framgångsrika kraftkällan just nu är vindkraft. Där finns den snabbast växande elproduktionsteknologin, där länder som Tyskland, Spanien, USA, Danmark och Indien är världens fem mest framträdande. I Danmark är målet att inom några år täcka 30 procent av elkraften med vindkraft. Vindkraften är billigare att bygga jämfört med andra typr av kraftverk. Solfångare som kraftkälla blir betydelsefull med utvecklad lagringsteknik. Där dominerar Kina utbyggnaden i takt med att landets levnadsstandard växer.

HANS OLANDER

Mer läsning

Annons