Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Snaran dras åt om juntaledare

Annons

Först livstidsdom för brott mot de mänskliga rättigheterna, därpå nåd. Nu hotas Argentinas forna militärdiktatorer Videla och Massera åter av fängelse sedan de fått sin gamla benådning upphävd.

Expresidenten general Jorge Videla och förre flottchefen amiral Eduardo Massera dömdes 1985 till livstid för övergrepp och statsterror under landets militärdiktatur 1976_83. Regimen drev då det så kallade "smutsiga kriget" mot den argentinska vänsteroppositionen, av militären stämplad som terrorister.

År 1990 benådades de och sju andra tongivande juntaledare av dåvarande presidenten Carlos Menem, som sade att han ville sätta punkt för "ett sorgligt och svart kapitel i Argentinas historia.

Videla och Massera är i dag de enda av de dömda toppledarna som fortfarande lever.

I onsdags fastslog en federal domstol i Buenos Aires att Menems benådningar stred mot Argentinas författning. "De gärningar som Videla och Massera dömdes för kan inte förlåtas", hette det enligt det dokument som AFP fått ta del av.

Också detta utslag kan dock överklagas ända upp till Högsta domstolen. Enligt en källa inom rättssystemet gäller ändå domstolens beslut tills vidare.

Militärjuntan som styrde Argentina under terroråren anklagas för uppemot 30|000 människors "försvinnande". Sannolikt dödades dessa personer.

Videla och Massera, båda i dag 81 år gamla, greps 1998 och sattes i husarrest, anklagade för att under diktaturen ha stulit spädbarn. Under juntatiden grep militären gravida kvinnor och kidnappade deras nyfödda, som sedan gavs till familjer med band till regimen.

Massera frigavs efter sju år sedan han drabbats av stroke och förklarats alltför mentalt instabil för att kunna ställas inför rätta. Videla har kvarhållits i husarrest i väntan på åtal för barnastölderna.

2005 ogiltigförklarade Högsta domstolen de amnestilagar som skyddade vissa andra före detta juntamedlemmar i Argentina. Nu väntar rättegångar mot en rad tidigare militär- och polischefer för mord, kidnappningar och tortyr.

TT

Mer läsning

Annons