Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Småtrevligt i Grycksbo

Annons

Första akten, en "farsikal", som inleds med musik från 1960-talet, har sina toppar men även några djupa dalar. Lite långa monologer drar ner tempot i revyn.

I slutet av första akten invaderas pappersmetropolen Grycksbo av charmiga män i lusekofta och toppluva, Johan Rönningen och Villy Åsen, en norsk och en norskättling. De två nyförvärven i revyn bjuder på skönsång och tempot ökar väsentligt.

Det kunde ha inträffat en riktig tavla under genrepet. Plötsligt faller en stor ramdel i hög fart ner mot scen, bara någon meter från en av aktörerna. Det ser riktigt otäckt ut. Men allt går bra och efter en kort paus, är revygänget i gång igen.

Den andra akten däremot är en klassisk nummer-revy med många höjdpunkter.

Inledningen är rasande vacker, med samtliga aktörer i vacker rokokoutstyrsel porträtterade i en storslagen ram.

Andra akten är riktigt bra med många roliga och tänkvärda nummer som barnpassning, krångel med elräkningar, miljö, pensionärer och samverkan som lockar till skratt.

Men frågan är om inte Tuppidission är revyns bästa nummer. Den kända goltuppen Göte från Floheden har fått en egen sång till melodin Speedy Gonzales, den sitter riktigt bra.

Den årliga monologen "Bjursingen", med revypappan Bosse Antonsson handlar den här gången om ämnen som att starta eget, pigavdrag, med en hel del konflikter som följd.

Revygänget blandar friskt, det är buskis, kärlek, samhällskritik och den eviga kampen mellan bjursingar och grycksboiter.

Sångnumren är genomgående av hög klass, bland annat de tre skönsjungande damerna, Gunilla Hammar, Sofia Schneeberger och Marit Engström är riktigt bra. Det känns även bra att revyn har en egen orkester, det blir betydligt mer levande än att ha inspelade musiknummer.

Bra är även nykomlingarna i revyn, Johan Rönningen och Willy Åsen.

Finalens sång och dansnummer med hela ensemblen i Att vara vänner blev en fin avslutning på en småtrevlig revy.

Revypappan Bosse Antonsson har skrivit alla texter själv, Dussinet fullt faktiskt. Med facit i hand har han lyckats igen.

LILLIS ÅKERBLOM

Mer läsning

Annons