Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slutfikat i parken?

Annons

Ja, nu sitter jag här på kaféet i Disponentparken och det är nog för sista gången. Just den känslan har jag svårt att låta sjunka in! Kerstins trevliga bemötande, som om vi var gamla vänner. Vi ses en till två gånger per år, men det känns inte så, mer som om vi ses någon gång varje vecka.

Och... detta underbara fikabröd!

Sedan är det trädgården...

Varje vår åker min sambo och jag upp från Stockholm för att se och köpa Agnetas plantor. Vill man se gamla och nya blommor blandas i en härlig oas, så får man inte nog av Agnetas park. Och örterna... och dofterna! Agneta är precis som Kerstin, glad i parkens historia och berättar stolt om hela samhället.

Sist men inte minst så kommer djuren, ankorna, hönorna, kycklingarna och kattorna. Gamla och unga samlas kring detta och barriärer bryts!

Hur kan "någon" trampa på parkens hjärta och själ på detta sätt? Inte bara trampa på den, man tar bort den!

Ranveig Martinsen

"Trogen min själ
och mitt hjärta"

Mer läsning

Annons