Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slöseri med arbetskraft

Annons

Det är ett stort slöseri när Borlänge kommun, en av våra största arbetsgivare, hellre ser att arbetsskadade anställda går sjukskrivna hemma än att ta tillvara denna arbetskraft, även om det innebär omförflyttningar.

Jag talar för mig själv, jag har gått sjukskriven i tre år i april, varit anställd i 15 år. Jag är inte ensam om det här problemet, fler kvinnor är drabbade.

Men ingen av dem i toppen vet tydligen hur det är att gå sjukskriven, det visar deras syn på sjukskrivna. Dessutom tycks de vara väldigt rädda att stöta sig med varandera.

Vi sjukskrivna är inte lata, men systemet är utformat så man hellre väntar ut att sjukskrivna går tillbaka till det jobb som orsakat skadan än att omplacera dem. Man vet att det är ekonomisk svårt att orka gå sjukskriven länge,

Vidare finns det inget som helst samarbete mellan kommunen, rehabsamordnare och försäkringskassa för att göra något konstruktivt. Och facket kan inte göra mycket.

Att vara långtidssjukskriven är inte bra och om man inte klarar av sitt arbete bör man kunna omplaceras. Arbetsmiljölagen tas inte på allvar inom Borlänge kommun.

Jag har sökt cirka 60 arbeten inom kommunen fram till nu. De som får jobben är inte de arbetskadade och de som behöver omplaceras, Nej, det är anställda som är friska och mer kompenta.

Inget fel i att kompententa får jobben, men det är ett stort problem för dem som behöver omplacering.

Har kollat upp fakta kring samtliga tjänster jag sökt, även sagt att jag inte är kräsen så länge det inte innebär något som gör att min skada förvärras. Men icke.

Till sommaren behövs semestervikarier, varför låter ni inte oss som behöver omplacering visa vad vi går för då?

Med ett sådant slöseri med pengar är det inte att undra på att det blir nedskärningar med indragen personal till följd av långvariga sjukskrivningar, där orsaken inte är att de sjukskrivna vill gå hemma utan att de nekas omplacering.

Facket är lika med noll - ingen makt. Jag har både skriftligen och muntligen vänt mig till såväl politiker och chefer som fack, men inget händer.

Det beror på att ingen av dessa vill ta i problemet. Utan det är sin egen ställning i samhället som de är mest rädda om, och så är de för bekväma för att stöta sig med varandra. Egoism och maktmissbruk kallar jag detta.

Det snackas om att sjukskrivningarna har minskat, men hur många orkar gå och vänta att få hjälp till ett arbete där man kan leva med sina smärtor? Man tvingas tillbaka för ett tag på grund av ekonomin.

Har vi ett samhälle där den bara starke överlever, där arbetsgivaren har all makt och arbetsmiljölagen inte fungerar?

Många onödiga förtidspensioneringar kunde undvikas om Borlänge kommun bara följde arbetsmiljölagen.

MONIKA WIKMAN

Mer läsning

Annons