Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slåtterängarna har en framtid

Annons

Under generationer har den unika ängsfloran utvecklats tack vare gamla tiders slåtter och betesdjurhållning. I modern tid har andra typer jordbruk skapat problem. Färre betesdjur och ett minskat brukande har krympt de unika betes- och ängsmarkerna.

För att få en samlad bild av det har länsstyrelsen följt upp den ängs- och betesmarkinventering som genomfördes för 15 år sedan. Meningen är att den nya inventeringen - som genomförts över hela landet - ska samlas i en stor informationsdatabas på Jordbruksverket. Informationen ska användas för att stärka bevarandet av de värdefulla kulturmarkerna.

I Rättvik har främst de södra kommundelarna granskats. I går informerade Marie Brunsell och länsstyrelsekollegan Per Levenskog intresserade och berörda i Ovanmyra bystuga.

- Ännu är sammanställning inte klar. Men ängarna har blivit något färre sedan den senaste inventeringen. En del ängar som fanns för 15 år sedan slås inte i dag. Däremot har betesmarkerna blivit fler. Antalet hästar har ökat. Vissa menar att hästar är dåliga betesdjur. Men det stämmer inte. Bäst är ändå att flera olika betesdjurslag får beta på samma marker och att ingen gödning tillförs. Då gynnas ängs- och betesfloran bäst, säger Marie Brunsell.

Goda exempel finns. Vid bland annat kommunens fäbodar bevaras betes- och slåtterängarna.

- Informationen från inventeringen ska nu användas för att stärka arbetet och stödet för att bevara ängs- och betesmarker. Bland annat genom forskning. Redan i dag arbetar vi på det lokala med stöd och information till brukare ängar och betesmarker. Nu får vi ett bättre underlag för det arbetet, säger Marie Brunsell.

MATS LAGGAR

Mer läsning

Annons