Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slaggen - Bergslagens egen smyckesten

Annons

Den vackraste slaggen blir smycken. Av annat byggde man kyrkor, hus och vägar eller tillverkade isoleringsmaterial, cement och flaskor. Det handlar om Bergslagssten ett namn som konsthantverkare använder i stället för det verkliga ordet slagg.

Slagg finns i de flesta av regnbågens skimrande färger.

För ingen slagg är den andra lik. Utseendet beror bland annat på vad den innehåller för mineralier. Slagg bildas vid all metallsmältning och tappas ut ur ugnen före metallen.

Någon gång för ett par tusen år sedan började man framställa järn i Dalarna i små blästor. Den slaggen kan lura även en van sökare av stenmurklor.

Sedan den första blästan tändes har det tillverkats olika metaller i hundratals blästor och hyttor runt om i Dalarna. Var det skedde visar slagghögar runt om i länet. I dag är dessa fornlämningar. Spåren finns överallt. Och ligger de inte kvar i högar av slaggvarp har det använts till annat.

Av slaggen göts slaggtegel direkt från ugnen i tackjärns- eller sandformar. I modernare tid gjorde man även kalkslaggtegel av slaggkorn och kalk. Man grusade vägar och gjorde slaggull av bomullsliknande trådar som användes till isoleringsmedel. Men det slutade man med sedan man upptäckt att arbetarna fick lungorna förstörda av de fina slaggnålarna.

Av basisk masugnsslagg och bränd kalk gjordes cement och till buteljglas var den också bra.

I Falun murade man hus av slaggtegel och slaggflis redan på 1700-talet. En del står kvar än i dag. Ett av dem är tidningens hus på Stigaregatan.

SVEN HALLERDAL

Mer läsning

Annons