Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skyddad identitet allt vanligare

Annons

Varje år misshandlas och hotas en mängd personer i Dalarna. Flera av dem väljer att gömma sig bakom en skyddad identitet.

Just nu har runt 300 personer i regionen Dalarna-Gävleborg via Skatteverket fått skyddade personuppgifter. Ett faktum som ställer höga krav på de personer det gäller.

Men det finns också människor för vilka den skyddade identiteten inte räcker. I Sverige handlar det om runt 30 personer per år, som hos polisen tvingas ansöka om fingerad identitet eller vittnesskydd.

Det innebär helt nya liv.

Och i många fall skillnaden mellan liv och död.

Våld och hot. Det är de vanligaste anledningarna till att personer ansöker om skyddade personuppgifter.

I regionen Dalarna-Gävleborg omfattas just nu 291 personer av åtgärden.

-Under de senaste tio åren har vi sett en ökning av ansökningar, säger Jonas Norén, skattedirektör vid Skatteverket Karlstad. Det är till Skatteverket, som ansvarar för folkbokföringen, som personer som vill ha skyddade adress- och personuppgifter vänder sig.

I dag har 291 personer i regionen Dalarna-Gävleborg sådant skydd. I Örebroregionen, som också räknas till de fyra län som utgör Skatteverkets region mitt, är motsvarande siffra 492.

Bakom siffrorna finns mestadels personer som utsatts för våld, hot eller förföljelse.

En stor del av dem är kvinnor som tvingas gömma sig för närstående, våldsamma män. I andra fall rör det kriminella personer, som har en stark vilja att bryta med sitt tidigare umgänge och börja nya liv. Det förekommer också att personer som utsatts för brott ansöker om skyddade personuppgifter, det vill säga skyddad identitet.

-Under de senaste tio åren har ansökningarna ökat. Det beror på ett ökat behov, men också på att fler vet att möjligheten finns, säger Jonas Norén, skattedirektör vid Skatteverket Karlstad.

För att få skyddade personuppgifter krävs en ansökan om detta till Skatteverket.

Vid myndigheten finns i dag ett fåtal personer på ett fåtal orter i landet, som handlägger den typen av ärenden. Inom kort kommer samtliga ärenden som rör personer i Region mitt att handläggas i Gävle. Det för att undvika att ärenden hanteras på olika sätt, samt för att på ett säkert sätt bevara den ansökandes integritet.

Till ansökan om skyddade personuppgifter ser Skatteverket helst att ett yttrande rörande behovet av skydd medföljer från socialtjänst, polis- eller åklagarmyndighet. Saknas sådant underlag tar processen fram till beslut längre tid, eftersom handläggaren då i stället måste begära in uppgifterna.

- Det är sedan handläggaren som fattar beslut i ärendet, säger Jonas Norén.

Den som lever med skyddad identitet stöter på en rad svårigheter. Först och främst, för att skyddet ska ha effekt, måste personen i fråga flytta till en annan ort. Företag som exempelvis telefonbolag måste underrättas om att personuppgifterna är hemliga, liksom eventuell ny arbetsplats, skola och dagis.

Barn i familjer som lever under skydd kan inte finnas med på exempelvis bilder i skolkataloger och deras namn får inte figurera i föreningsregister. Inte heller kan den som lever under skydd beställa saker på postorder, eftersom adress- och personuppgifter då lagras.

- Det är inget lätt liv och därför väljer de flesta det här som sista utväg. Och ska det ha effekt så måste den person det gäller hela tiden tänka sig för och vara försiktig, säger Jonas Norén.

När en ansökan om skyddade personuppgifter beviljas, tas information om personens adress och vistelseort bort från i stort sett alla myndigheters register. Undantag kan vara polis- och åklagarmyndigheter. Vid skattemyndigheten finns också uppgifterna kvar, men det är endast de personer som är behöriga och arbetar med skyddade uppgifter som har tillgång till dem.

-Får man skyddade uppgifter så gäller det normalt i ett år. Sedan ska ärendet omprövas och då går Skatteverket ut med en förfrågan till den berörda personen, säger Jonas Norén.

Vid förfrågan är det inte ovanligt att personer själva vill häva skyddet. Bland annat kan det bero på att hotbild inte längre finns, men ofta handlar det om att personen anser att det är för svårt att leva med skyddad identitet.

Mer läsning

Annons