Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skrotning av vindkraft ny miljöfråga

Annons

Vad gör man med vindkraftverk som tjänat ut? Frågan är högaktuell i Danmark som nu förnyar sin vindkraftpark. Men också i Sverige måste vi fundera på hur man bäst skrotar vindkraftverk.

Han menar att priset för skrotningen måste med i kalkylen för nya vindkraftsprojekt. Frågan är viktig för bilden av vindkraft som miljövänlig.

Skrotningen har hittills fått ganska liten uppmärksamhet, men nu börjar den diskuteras i branschen. Mattias Rapp, chef för branschföreningen Svensk vindkraft, tror att det äldsta svenska verken har tjänat ut inom fem_tio år.

Samtidigt byggs vindkraften ut med större och tyngre verk än tidigare, varav många placeras till havs. Det gör skrotningen dyrare.

Förutom betongfundament och elektronik består ett vindkraftverk i stort sett av metall i tornet och kompositmaterial med glas- och kolfiber i vingarna. Vingarna är utmaningen.

I Danmark, med betydligt mer vindkraft än vi, pågår en modernisering där kanske tio små, äldre vindkraftverk ersätts av ett stort. Det har gjort idéer om vettiga sätt att använda uttjänta vingar välkomna. Nyhetsbyrån Ritzau rapporterar att innovatören Jörgen Flindt Mikkelsen i Esbjerg har fått patent på en metod att skära ner vingarna i småbitar och sedan limma ihop dem till nya saker. En gångbro eller en flytgödseltank, till exempel.

Fredrik Ardefors berättar att nedmalda vingar även kan bli kattsand. Men grundproblemet kvarstår _ återanvändningen av materialet löser inte vad man slutligen gör med det. Till sist kanske det ändå måste antingen förbrännas eller deponeras som avfall.

I kompositmaterial finns ämnen som måste bort ur rökgaserna vid förbränning. Bränningen ger också mer koldioxid till atmosfären. Deponering tar plats och medför risk för att giftiga ämnen lakas ur. En naturlig nedbrytning tar i storleksordningen 10|000 år.

TT

Mer läsning

Annons