Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skönt nationaldags firande i Ludvika

Annons

Många befarade att premiärfirandet av nationaldagen i Ludvika kunde bli en avslagen historia. Det blev precis motsatsen. Närmare 400 personer marscherade i det stora tåget från Stadsparken under taktfast ledning av Ludvika musikkår.

- Det här gav mersmak, tyckte Leif Pettersson (s), kommunfullmäktiges ordförande.

- Nu ska vi lära oss av premiäråret och göra saker och ting ännu bättre nästa år. Vi kommer att ha en utvärdering av dagen redan den 22 juni.

Dagen inleddes med ett antal aktiviteter i Stadsparken och Sänkan. Ännu en gång var de duktiga ungdomarn i Ludvika Minicirkus grädden på moset. Inte minst Frida Nilssons suveräna uppvisning i rep och ring hängande i räddningstjänstens största kranbil.

Föreningarna fick visa upp sig och hemvärnet och lottorna gav besökarna information kring verksamheten. Inte minst var det populärt för det unga Ludvika som fick tillfälle att åka "krigarbil" på området.

- Det bästa av allt är att alla ställer upp helt gratis. Det kostar oss inte en enda krona att arrangera denna dag, konstaterade Tommy Staaf, i Korpens ledningsgrupp.

När sedan Ludvika musikkår marscherade in i parken i sina stiliga militäruniformer steg festkänslan ytterligare. Marschen ned till Gammalgården med FN-föreningen, Hembygdsföreningen, Metall, Hemvärnet och Ludvika minicirkus i spetsen framför allmänheten var mäktig.

Minst 400 personer var med under marschen. Nere vid Gammelgården väntade ytterligare runt 200 personer innan tal och övriga aktiviteter påbörjades.

Örjan Hamrin från dalarnas museum var festtalare.

- Att få hålla tal på nationaldagen är något alldeles speciellt och att få hålla det här på Gammelgården i Ludvika gör det än mer speciellt.

Mitt i Hamrins tal började det ena flygplanet efter det andra att dundra in över Gammelgården. Det var Ludvika flygklubbs medlemmar som på sitt speciella sätt ville vara med och fira gemenskapen.

Den manövern drog självklart ned extra applåder från församlingen. För den som inte passade på att njuta av Sven Åhls härliga svenska smörgåsbord bjöds det på annan kost från scenen.

Oratoriekören, Bergslagskören, Ludvika minicirkus och dansgruppen Sirba gjorde sitt för att fullfölja en dag då inte en enda regndroppe förstörde glädjen.

Självklart kan ingenting jämföras med 17 maj i Norge, men den 6 juni 2005 var en dag som lovar att bli än större i framtiden.

Till nästa år kanske det finns en och annan liten svensk viftande vimpel med i tåget? Det var i fall något som saknades för att riktigt förstärka dagen.

HARALD LOHSE

Mer läsning

Annons