Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolverkets besök i Falun räcker inte

Annons

När medborgarförslaget i mars 2004 hade nått kommunfullmäktige, avvisades det med en tvärsäkrare formulering. Rakt på sak, utan reservationen "kan", påstås att "skolans verksamhet redan nu granskas av Skolverket och kommunrevisionen".

Låt oss se på den granskningen. Med Skolverkets nya och förstärkta organisation, kommer de enskilda skolorna i Falun att, statistiskt sett, få besök två gånger per decennium.

Ser man till vad Skolverket hittills granskat vid besöken, finner man att verket kritiserats för att mer ägna sig åt vad skolorna säger att de gör, än att titta på vad som faktiskt görs.

Men kommunrevisionen, hur är det med den granskningen? Läser man vad som gjorts, hittas inget som talar för att det förekommer sådant som medborgarförslaget förespråkar.

Sammantaget kan man hävda att det endast i undantagsfall förekommer den oberoende granskning som förslagsställaren efterfrågar. Mot den bakgrunden blir politikernas svar på medborgarförslaget ytterst märkligt.

I Falu kommuns olika upplagor av skolplaner har skrivits om utvärderingar som ett redskap för skolutveckling. Det är bra, men man måste förverkliga vad man skriver. Utvärderingens syfte är inte att leta fel, utan, enligt Skolverket, "att lära mer om hur man kan agera annorlunda för att nå ett bättre resultat".

Ett konkret exempel där granskning efterlyses hämtar jag från skolans kanske viktigaste myndighetsutövning: betygssättningen. Insamlad betygsstatistik visar att skolorna inte hanterar betygen på ett sätt som garanterar likvärdiga och rättvisa förhållanden för eleverna, menar Skolverket och visar på följande:

r Elever uppger att betygen beror, mer än något annat, på vilken lärare man har.

r Oförklarliga skillnader i betygsnivåer mellan olika skolor och kommuner.

r Betygsinflation, den generella betygsnivån stiger utan att det finns belägg för att kunskaperna hos eleverna ökar.

r Jämförelser mellan friskolor och kommunala skolor avslöjar paradoxala förhållanden.

Friskoleeleverna har högre betyg samtidigt som de har lägre lärartäthet, lägre andel utbildade lärare och mindre tillgång till bibliotek.

Detta borde få vilken seriös skolhuvudman (läs: kommun eller friskolestyrelse) som helst att genast granska sin verksamhet, för, säger Skolverket, "ytterst ansvarar skolhuvudmannen för att betygssättningen sker i enlighet med författningarna."

Nuvarande tillstånd där verksamheten inte utvärderas, är till men för alla inblandade. Lärarna lämnas i sticket, utan vägledning och elevernas rättssäkerhet är i fara.

Det är utomordentligt angeläget att inte minsta misstanke får förekomma att betyg ges utifrån andra förutsättningar än de nationella betygskriterierna. Nu finns risk att betygskraven manipuleras och att höga betyg blir ett "försäljningsmedel" för en viss utbildning/skola. Vill man nå likvärdiga och rättvisa betyg måste man, enligt Skolverket, med vetenskapliga ambitioner utvärdera verksamheten.

Gör det!

GÖRGEN GUSTAFSSON

Görgen Gustafsson är lärare på Lugnetgymnasiet där han undervisar i samhällskunskap och historia. Han tillhör inget politiskt parti och har bott i Falun sedan 1987.

MIKAEL FORSLUND

Mer läsning

Annons