Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan som inte ger upp

Annons

Förra året polisanmäldes 13 fall av ofredande, hot och misshandel på Jakobsgårdsskolan i Borlänge. Bara en dalaskola, Vasa-skolan i Hedemora, har fler anmälningar på polisens bord.

Ändå ligger Jakobsgårdsskolan i framkant vad gäller arbetet för ordning, respekt och antivåld bland skolorna i Dalarna.

-Det är accepterat att missköta sig på många skolor idag, men vi accepterar det inte utan jobbar stenhårt för att uppmuntra motsatsen - det positiva, säger Ragnhild Larsson.

Hon, liksom biträdande rektor Per Madsen är ny på skolan sedan höstterminen. En av duons första åtgärder var att minska klassernas storlek till omkring 20 elever, införa hemklassrum och minska på genomströmningen av lärare i klassen.

- Vi vill att eleverna ska träffa få lärare ofta och lära känna dem väl. Att skapa bra relationer med eleverna är a och o nu för tiden, med en bra relation kan man nå målen, säger Larsson.

Nyligen genomfördes en genomgripande analys av skolarbetet under två veckor, en så kallad intensiv verksamhetsanalys, IVA. De elever som inte kom i tid, slarvade med böcker och hjälpmedel eller störde ordningen på annat sätt, fick lämna klassrummet.

- De blev inte utkastade utan fick fortsätta hos lärare i ett annat rum, de fick tid hos syokonsulenten, hos en samtalsgrupp och ett samtal hem efter varje gång, förklarar Madsen.

IVA-insatsen gjordes i första hand för att identifiera de elever som verkligen har problem. Men den förde också med sig en mycket givande diskussion bland lärarna om bland annat skolans värdegrund.

- En måndagsmorgon kom en av eleverna in till mig och ville ha hjälp. Hon hade verkligen tänkt till under helgen efter IVA-perioden, säger Larsson.

Skolans metod har också rönt uppmärksamhet och testas för närvarande på Gylleskolan i Borlänge.

IVA-insatsen visar att 80-90 procent av skolans 300 elever klarar av skolan hyfsat idag, 10-15 har problem, varav hälften har allvarliga problem och behöver omfattande och långsiktigt stöd.

- På ett sätt var problemen större för tio år sedan, då kunde man ligga ner och brottas med eleverna, säger Madsen.

Nu är problemet ett annat, menar han, och talar om en förvriden rättsuppfattning och värderingsförskjutningar där respekten för äldre och auktoriteter suddas ut allt mer.

- Det kan likna en dokusåpa, menar han.

Men såväl Madsen som Larsson ser ljust på framtiden.

- Engagerade lärare är en förutsättning, och det har vi. Vi är bra på att hjälpa ungar och vill att eleverna ska känna stolthet och gå ut nian med självförtroende, säger Larsson.

Ännu bättre skulle det bli med mer stöd till lärarna, som exempelvis den nyligen införda rätten att beslagta elevernas mobiltelefoner under lektionstid.

- Men det viktigaste stödet är föräldrarna, att de säger att det är okej att vi tar eleverna i armen om de gör fel.

Fotnot. Från och med hösten 2005 tvingas Jakobsgårdsskolan till större klasser igen. För att behålla de små klasserna krävs ytterligare en tjänst, cirka 400 000 kronor - pengar som inte finns i dag.

MAGNUS ROLANDS

Mer läsning

Annons