Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolade i ABF diskuterade språket

Annons

Kunskap ökar våra möjligheter att ta del och att påverka.

Den insikten har fått sju vuxna Gagnefsbor att åter sätta sig i skolbänken - i ABF-skolan.

- Kunskap berikar, konstaterar Ann-Sofie Nordenberg.

För första gången genomför studieförbundet ABF en så kallad ABF-skola i Gagnefs kommun.

Deltagarna är tjänstlediga från sina arbeten för att en dag i veckan i totalt 23 veckor fräscha upp sina baskunskaper och träna på att tala i grupp. Utbildningen omfattar 184 timmar, som ägnas åt engelska, svenska, samhällskunskap, matematik och datorkunskap.

Samtliga ämnen utgår från grundskolenivå, men anpassas efter deltagarnas förutsättningar. De är själva med och planerar studierna och sätter upp mål i de olika ämnena.

Under sin "skolgång" har Rune Björk, Britta Östman, Ann-Sofie Nordenberg, Monica Nissas, Tommy Nissas, Jovo Trkulja och Karl Hedlund också hunnit med studiebesök i bland annat riksdagshuset, bibliotek och en sjukvårdsinstitution. Dessutom har de suttit på åhörarplats under ett sammanträde med kommunfullmäktige.

Bland deras lärare märks s-politikern Bengt-Ola Ryttar, som undervisat i samhällskunskap, författaren Marijke Vreeswijk, som varit lärare i engelska, Tage Jonsson, som lett studierna i matematik, och Marita Nybom, som lett svensklektionerna och även fungerade som diskussionsledare under en form av examensdebatt.

Marita hade bjudit in författarna och journalisterna Erik Yvell, Henry Öst, Marijke Vreeswijk och Christer Gruhs till en diskussion om språkliga frågor och om hur svenska språket kan användas för att både utveckla och begränsa.

- Undervisningen och diskussionen har gjort att jag läser, lyssnar och tänker på ett annat sätt än tidigare, jag har blivit mer kritisk, berättar Rune Björk.

- Det gäller att inse att media bara skildrar en liten del av en händelse, påpekar Tommy Nissas.

Ann-Sofie Nordenberg konstaterar att "konstiga ord" kan skrämma bort läsare och lyssnare från en artikel, ett program eller i värsta fall från ett helt ämnesområde.

- När exempelvis politiker, men också journalister, använder sig av ett svårt språk med krångliga uttryck, som de inte förklarar, riskerar de att många som lyssnar/läser känner sig dumma, säger Ann-Sofie.

Hon konstaterar att det leder till att politikern inte når ut med sitt budskap, att skribenten blir ointressant och oläst och att radio- och tv-journalisten får allt färre lyssnare/tittare.

Något som deltagarna i språkdiskussionen var helt överens om är att ordets möjligheter är obegränsade.

- Utbildningen har varit oerhört nyttig och gett oss nya möjligheter att ta del och påverka, förklarade deltagarna i skolan.

KENT OLSSON

Mer läsning

Annons