Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skogsfinnar var temat

Annons

Ett 30-tal personer, företrädesvis i mogen ålder, hade mött upp när bibliotekschefen Anette Andersson presenterade kvällens gäst. För arrangemanget svarade kultur- och fritidsförvaltningen i Ludvika kommun tillsammans med studieförbundet Sensus.

- Herou är väldigt duktig när det gäller det historiska och om finnarna som kom till Bergslagen på 1600-talet, berömde hon.

I sammanhanget kan påminnas om att han är en av delförfattarna till bokverket Det skogsfinska kulturarvet som släpptes 2001 och blev en storsäljare. Upplagan på 2 500 exemplar blev snabbt slutsåld.

- En del säger svedjefinnar, men det är bättre att kalla dem skogsfinnar. Det är en direkt översättning från finska språket, förklarade Herou inledningsvis.

Finnbygder finns i stora delar av landet. Enligt uppgift kom upp mot 20 000 finländare till Sverige för att skapa sig en bättre tillvaro med svedjebruk i de vida skogarna. Många av dem kom till de trakter i Dalarna och Värmland som nu går under benämningen finnmarker.

- Vad som skilde skogsfinnarna från svenskarna var bland annat att de bodde i pörten, fortsatte Herou som illustrerade sina berättelser med ett antal overheadbilder.

Bland andra fick publiken se en bild på ett eländigt pörte som fotograferades i trakten av Lekvattnet 1899. Den kunde jäm-föras med en annan bild från Timbonäs föreställande ett pörte som byggts till med en så kallad svenskstuga med skorsten och fönster.

- Rökstugorna är mest bevarade i Värmland medan riorna mest finns kvar i Bergslagen. Rior var torkhus där man torkade säden. De var höga timmerbyggnader där kärvarna ställdes på ända så att röken skulle gå in mellan varje strå, förklarade Herou.

Under kvällen handlade det också mycket om olika finngårdar och deras namn. Herou visade flera kartbilder över Säfsbygden med omgivningar med endast de i sammanhanget intressanta platserna utsatta.

- När det gäller Säfsen var den en del av södra delen av Nås finnmark, men finnarna såg inga gränser även om de ofta bosatte sig i gränstrakter.

I senare delen av föreläsningen gav Herou några glimtar från det skogsfinska folklivet. Han kom då osökt in på släkten Bure som huserade på finngården Skifsen och Rik-Mats som var så burgen att han kunde låna ut pengar till en bokhållare på bruket. Listan kunde göras längre än så.

Efter programmet, innan det var dags för kaffeservering, tackades föredragshållaren av studieförbundet Sensus representant, Mona Hallstensson, som också överlämnade en vacker blomsterbukett.

FREDDY NYLUND

Mer läsning

Annons