Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skogens skatter kartläggs av Skoog

Annons

Arbetet med naturvård i skogen tog riktig fart efter miljövårdskonferensen i Rio 1992, då Sverige underteckande mångfaldskonvention och förband sig att bevara den biologiska mångfalden för kommande generationer.

Forskningen säger att det finns 2 000 arter som hotas av det moderna svenska skogsbruket, och landskapsplaneringen är en viktig del i försöken att bevara de arterna.

- Under 70- och 80-talet var produktionsmålen för skogsbruket alltid överordnat miljömålen, men ska enligt den nya skogsvårdslagen vara jämställda, säger Per Skoog.

Han menar att mycket av miljöarbetet sker genom vardaglig naturvård. Vid vanliga avverkningar ska träd och busk sparas intill vattendrag och stränder och minst tio grova träd per hektar ska stå kvar. Tanken är att efterlikna forna tiders skogsbränder, som då var ett naturligt inslag i ekosystemet.

Av Stora Ensos 80 000 hektar skog i Ludvika kommun omfattar den ekologiska landskapsplaneringen ungefär 5 000 hektar som delas in i fyra olika zontyper. Här finns så kallade nyckelbiotoper, korridorer av våtmark, förstärkningszoner och vitryggsområden.

- Nyckelbiotoperna är som ekologiska smultronställen där hotade och ovanliga arter ofta finns, säger Per Skoog medan vi kör små grusvägar genom tät skog. Vi passerar byarna Saxhyttan och Hästberg och kommer fram till det gamla hyttområdet vid Laxsjön. Där den gamla herrgården en gång stod är i dag en zon som Per Skoog betecknar som både nyckelbiotop och vitryggsområde. Här är en oas av lövträd mitt i det grandominerade havet.

- Att det kallas vitryggsområde är för att det finns möjlighet för den utrotningshotade hackspettarten att hitta mat i döda lövträd här. Tyvärr har vitryggen helt försvunnit från de här landsdelarna, men det finns andra hackspettarter, till exempel gråspetten, som drar nytta av de speciella insekter som kan leva i döda lövträd, berättar Per Skoog.

I anslutning till nyckelbiotopområden planerar skogsvårdarna ofta förstärkningszoner.

- Förstärkningszonerna kan bli nyckelbiotoper om många år. Här på herrgårdsområdet kommer det inte finnas många lövträd om hundra år, då är det viktigt att vi har planerat för nya områden med lövträd, menar Per Skoog och visar ett område i närheten där företaget har gallrat bort granen och sparat så kallade högstubbar där hackspettarna kan hitta sina favoritinsekter.

- Tidigare fanns det oro för att barkborren skulle sprida sig från sådana här områden, där den ju kan härja fritt, men det har visat sig att det inte är något stort problem.

Vi sätter oss i bilen och kör vidare längs de krokiga skogsvägarna och passerar byn Långmyran som ligger på en höjd ovanför dalgången där Stockgropsån flyter fram.

- Här kring Stockgropsån har vi ett område som både är en våtmarkskorridor och en nyckelbiotop, säger Per Skoog och drar iväg genom den våta mossan så att åtminstone en av oss får ganska fuktiga fötter.

- Ån fryser nästan aldrig till och klimatet i den här täta vegetationen håller sig ganska jämnt året om. Det är en perfekt miljö för ovanliga lavar och svampar som till exempel ullticka och lunglav, vilka indikerar höga naturvärden.

I det skumma och fuktiga naturrummet intill den mörka Stockgropsån kan också däggdjur som känner sig hotade av avverkningar i närheten dra sig undan. I mossan hittar vi en vitnad skalle från ett får som rivits av varg för något år sedan.

Vi återvänder till civilisationen och Per Skoog klargör att Stora Ensos landskapsplanering på intet sätt är färdig, trots att företaget inventerat de områden som ingår i satsningen.

- Vi upptäcker hela tiden nya objekt, och kanske att gamla zoner inte håller måttet. Då kan vi exempelvis bestämma oss för att byta ut en förstärkningszon mot en annan. Men den totala arealen av ekologiska zoner håller en konstant nivå på ungefär 5 procent av vår totala skogsareal, säger Per Skoog.

- Våra kunskaper om landskapet förändras ständigt och skogsföretagets landskapsplanering måste följa med i den förändringen.

LOVE SVENSSON

Mer läsning

Annons