Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvården mörklade gulsotssmitta

Annons

Minst en person har avlidit av svåra leverskador till följd av hepatit C som hon fick i samband med en blodtransfusion.

Hon tillhörde de tusentals personer som sjukvården i 15 år känt till att de kan ha varit smittade, utan att försöka spåra dem.

Nu har Socialstyrelsen kommit med en rekommendation till landstingen att starta spårning av tre patientgrupper som fick blodtransfusioner som barn mellan 1965 och 1992.

TT: Vore det inte tvärtom etiskt lämpligt att faktiskt berätta för någon om vederbörande har en allvarlig sjukdom?

Utifrån diagnosregister uppskattar Socialstyrelsen att omkring 23|000 personer nu bör spåras upp, en siffra man är tämligen säker på.

Däremot råder tveksamhet om hur många av dessa som kan tänkas ha blivit smittade av gulsotsvarianten hepatit C.

Hur många av dem som kan ha fått en riktigt allvarlig skada, är ännu osäkrare.

I så fall kan ett slags kronisk leverinflammation ha utvecklats och de som drabbas får en successivt allt värre leverskada.

Det finns ett fall för några år sedan då en ung kvinna, som hade hjärtopererats som barn, visade sig ha viruset och som en följd av det fick en så allvarlig leverskada att hon sedermera avled.

TT: Är det konstaterat att hon fick hepatit C i samband med transfusionen vid hjärtoperationen?

Före 1992 gjordes inga tester av hepatit C i transfusionsblod.

De grupper som nu ska spåras gäller barn som hjärtopererades under åren 1965_1991, barn som 1965_1991 vårdats efter födseln med diagnosen neonatal utbytestransfusion eller underutveckling samt barn som behandlats för cancer under åren 1965_1991, skriver Göteborgs-Posten.

Personerna ur de här grupperna kan i dag gå omkring smittade utan att märka något. Symptomen kan vara väldigt lindriga, eller inga alls.

TT: Kan det bli fråga om att spåra även andra grupper?

TT

Mer läsning

Annons