Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Siljans-gymnasium blir dyrt för Mora

Annons

Kostnadsökningen uppstår ifall kostnaderna redan från början fördelas i direkt proportion till antalet invånare i gymnasieåldern, det vill säga 16-19-åringar, så som föreslås i utredningen.

- Jag vägrar att ta pengar från "småklimparna", de yngre eleverna. Aldrig i livet! säger barn- och utbildningsnämndens ordförande, Nils Carlsson (c) om de ekonomiska konsekvenserna av en fördyrad gymnasieskola.

Barn- och utbildningsnämnden anser att en harmonisering av kostnaderna måste göras i de fem kommunerna innan en gemensam gymnasieorganisation etableras.

Bun delar inte utredarens uppfattning att den centrala ledningsfunktionen skulle kunna bestå av endast 3-4 personer.

- En mer trolig utveckling är att ledningen har behov av minst 7-10 tjänster, heter det i bun:s protokoll från onsdagens sammanträde.

I princip delar bun "den självklara utgångspunkten i förslaget till en gemensam gymnasieorganisation inom Region Siljan att samverkan mellan kommunerna i siljansregionen stärker regionen som helhet", men säger alltså nej till att utbildningskostnaderna fördelas enligt en nyckeltalsprincip utifrån nuvarande kostnadsläge. Istället föreslås en övergångsmodell som innebär att kostnaderna fördelas utifrån varje kommuns andel av den verkliga kostnaden, exklusive lokaler.

Bun i Mora anser dessutom att befintliga samverkansformer duger gott fram till dess att elevunderlaget vid gymnasieskolorna minskar läsåret 2011-2012. Redan idag finns samverkansavtal mellan Mora, Älvdalen och Orsa. Ett annat exempel på samverkan är den gemensamma elevintagningen i Kommunförbundet Dalarnas regi.

I utredningsförslaget från Region Siljan skulle Mora kommun, som vi berättat tidigare, år 2012 tappa två utbildningar, handels- och administrationsprogrammet till Leksand och hotell- och restaurangprogrammet till Älvdalen.

- Förslaget till programfördelning är förenat med stora osäkerheter. Antalet sökande elever till handels- och administrationsprogrammet har ökat markant i förhållande till tidigare år. Om denna trend fortsätter, kommer motiv att saknas för att lägga ned programmet. Restaurangutbildningen och dess restaurangverksamhet har ett värde för hela skolan, varför inte heller nedläggningen av detta program är självklart. Frisöket i den kommande gymnasiereformen väntas också påverka elevernas val av studieort, heter det i barn- och utbildningsnämndens förslag till remissvar.

En annan fråga i remissomgång 1 är den om hur lokalfrågorna ska hanteras. Enligt förslaget ska den framtida gymnasieorganisationen koncentrera sig på utbildningsfrågorna och överlåta lokal- och utrustningsfrågan till kommunerna.

Barn- och utbildningsnämnden anser inte att det är någon besparing för kommunerna att ha kvar kostnaderna för de lokaler som lämnas. Även frågor om investeringar, IT-frågor, underhåll och lokalvård bör utredas närmare, anser bun, som också efterlyser en fördjupad ekonomisk analys samt "ett bredare och mer tillförlitligt underlag".

- Det är angeläget att samtliga kommuner kan se sig som vinnare i en fördjupad samverkan, avslutas det skriftliga protokollet, som är undertecknat av Nils Carlsson (c), ordförande i barn- och utbildningsnämnden och skolchefen Tord Carlsson.

Nu närmast ska kommunstyrelsen säga sitt om förslaget till remissvar till Region Siljan.

BERIT OLARS

Mer läsning

Annons