Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sex viljor och sex krämpor

Annons

Tompa är redan grattad. Han fyller jämt i morgon, sattes nyss på tåg, med destination långt bort, men nära. Folk behöver faktiskt inte dra till New York för att nå händelser.

Så resonerade T:s goda vänner, med sex viljor - och jodå - sex olika krämpor. Otyg som dyker upp vid femtio och lite till.

Be, som nyss drabbats av vatten i knäna, trippade fram genom gator och torg i ärtig kort kjol och ett par stadiga moccaskor.

Tobbe kände av "maggen", som i sin tur krävde energicocacola och lugnande mazariner.

Gu håller sig med ständig bevakning, dag som natt. Hon sover illa, kollar alltid närmaste utgång med röd skylt - emergency.

H hade halkat snett med foten i springskorna. En hastig rörelse satt i ryggen som olustigt vinterminne.

Bi brottas med artroser och får ledvärk när barometerar faller till botten.

Och jubilaren själv, ja den stackarn var drabbad av ihållande migrän, som gjorde att kvinnan i hans liv skickade ut mobila varningssignaler från en garderob.

- Kanske, kanske inte, vi får se om han orkar...viskade hon.

Men jubilaren reste sig - som en viking. Han svepte en grann röd halsduk om halsen, bar sin nedpackade kostym i handen, kramade sina vänner och gladdes över tågresa.

"Tompa" kan allt om tåg, rälsväg, lok, maskinerier, järnvägar stambanor upp och ner, små gula eller trivsamt oranga rälsbussar, nostalgiska ånglok, kungliga vagnar och långt mer...

Klart att jubilaren skulle tågtransporteras. Jubilarens vänner klämde ner sig på en bänksexa med bord. Tobbe som suktat efter smörgåsar med mellanläggspapper vecklade upp sitt medhavda, som nästan hamnade i konduktörens "bilettklipp".

-Varför så skakigt? Tänk om vi spårar ur! Gammal bandel, förklarade jubilaren.

Gu fick något blankt i ögonvrån när tåget passerade härbren i Ryggen. Järnvägshistoriens äldsta bandel var snart glömd, salladen och bröden nästan slut när tågmästaren ropade ut slutstation.

Sällskapet ögnade igenom packningen, inget glömt eller gömt. Solen lyste när gänget checkade in på familjärt hotell.

Champanjekorken small vid sex-tiden, fem personer skålade och hurrade för den sjätte. Kvällen gick i gemytets tecken

- Matställe? Jaså ni har inte bestämt er! Taxichauffören som drabbats av gängets glädjestänk, slog av taxametern och guidade runt några kvarter.

Utvilade, uppsnyggade, uppfyllda av förväntan skålades det till höger, vänster och mitt emot.

Glömda var onda ryggar, vattenknän, vaktberedskap, magbesvär och bedrövlig migrän...

Det indonesiska köket satt fint - burkfikon i avslagen cognac var det enda som inte vattnade tungan.

- Man får inte allt för en ynka skärv, sa nån vid bordet. Kvällen var inte långt liden när gänget bestämde sig för att - som under yngre år - förr i världen - göra en pubrunda.

Det gick snabbt, några började gäspa innan bartendern slagit i glasen.

På hemväg till hotellsängar snubblade nattsuddare in på karaokebar med 25000 låtar.

- Ledsen, vi har inte Sinatras New York, New York. Eftersom gänget helst ville sjunga den låten så "bidde" det inget...

Den som händelsevis undrar var resan gick ges besked...

Till grannstan Gefle! Med karaokebar och fantastiskt järnvägsmuseum...

GITTAN KNIFSTRÖM NORDEN

Mer läsning

Annons