Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Serbien ej skyldigt till folkmord

Annons

Serbien är inte juridiskt skyldigt till den ökända massakern på muslimska bosnier i Srebrenica 1995. Det fastslår FN:s högsta instans, som dock kräver att Serbien lämnar ut de misstänkta för illdådet.

Massmordet i Srebrenica var Bosnienkrigets blodiga höjdpunkt. Omkring 8 000 muslimska män och pojkar avrättades summariskt i juli 1995 av bosnienserbiska styrkor. Drygt hälften av offren har hittats i en mängd massgravar i området.

Bosnien hade begärt att Internationella domstolen i Haag (ICJ) skulle avgöra om massakern i Srebrenica utgjorde folkmord och om skulden för detta folkmord faller på Serbien, som gav bosnienserberna stöd under kriget.

Fallet är ett av de största i Internationella domstolens 60-åriga historia. Det är första gången en stat prövas rättsligen för folkmord, en brottsrubricering som formulerades i en FN-konvention 1948 efter nazisternas judeutrotning.

Hade Serbien fällts för folkmord hade det öppnat vägen för Bosnien att utkräva höga skadestånd av grannstaten. I stället blev måndagens utslag en besvikelse för bosnierna.

Internationella domstolen bekräftar visserligen att massakern i Srebrenica är att betrakta som folkmord, men anser inte att Serbien som stat kan hållas juridiskt ansvarig för brottet. Enligt domstolen är det inte bevisat att regimen i Belgrad hade tillräcklig kontroll över de bosnienserbiska styrkor som utförde massakern.

"Med 13 röster mot två finner domstolen att Serbien inte har begått folkmord", hette det i domarpanelens långa utlåtande som tog nästan tre timmar att läsa upp.

Domstolen avvisade Bosniens krav på skadestånd, även om Serbien inte blev helt friat. Domstolen fann att landet gjort sig skyldigt till att ha underlåtit att förhindra folkmordet.

Dessutom uppmanade Haagdomstolen Serbien att snarast överlämna misstänkta individer till den separata krigsbrottstribunalen i Haag (ICTY). Särskilt nämndes Ratko Mladic, bosnienserbernas befälhavare under kriget som misstänks gömma sig i Serbien.

Serbiens dåvarande president Slobodan Milosevic åtalades för folkmord i hela 66 fall av krigsförbrytartribunalen, men avled i häktet i Haag förra året bara några månader innan domen mot honom skulle falla.

Muslimer i Bosnien reagerade med besvikelse på den friande domen mot Serbien.

Efter domen från ICJ uppmanade Serbiens västvänlige president Boris Tadic parlamentet att fördöma massakern. I parlamentet finns dock ultranationalister och socialister som förnekar att något folkmord ägde rum i Srebrenica.

TT

Mer läsning

Annons