Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Saxdalsbor nästan nedmejade

Annons

Det är dagen efter vansinnesdådet i Gamla stan. Paret Jäger är hemma i Saxdalen igen efter en dag som de helst av allt vill glömma - men som de alltid kommer att minnas.

De åkte till Stockholm över dagen tillsammans med arbetskamrater för att shoppa. Vid halv ett på lördagen strosade de på Västerlånggatan i Gamla stan med ett annat par. Då körde en 50-årig man i hög hastighet in på gatan.

Vansinnesfärden slutade med att två personer dog och 18 skadades.

- Först hörde jag ett jäkla brakande. Sen såg jag bilen som studsade fram och tillbaka på gatan. Den kom i full fart mot mig. Det kändes verkligen som om jag såg döden i vitögat, jag blev helt stilla. Jag gjorde inte ett skit, säger Erich.

Birgitta la märke till bilen när den körde in i ett skyltfönster.

- Sen såg jag en tant som blev påkörd och som flög över bilen. Då kastade jag mig in i en butik och landade på magen med väskor och allt, säger hon.

När bilen stannat såg Erich alla människor som låg skadade på gatan.

- Det var riktigt hemskt med alla skadade som låg överallt och skrek rätt ut. Det var så mycket folk där, alla ville hjälpa till.

- Det kändes som en filminspelning, där ingen blir skadad. Men det var det inte, säger Birgitta.

Kvar i bilen, bara några meter från paret, satt 50-åringen.

- Han gick inte ur bilen först, utan bara satt där. Sen gick han ut och sa att han skulle vänta på polisen. Han sa också att han blivit inprejad på gatan och att bilen skenat iväg. Han var helt lugn. Han stod där i en kvart och väntade tills polisen kom och tog honom, berättar Erich.

- Benen var som spagetti efteråt, man var riktigt skakis, säger Birgitta som snabbt ringde hem till sina barn för att berätta att de var oskadda.

Tillsammans med det andra paret lämnade de sedan Gamla stan. Då hade chocken släppt så mycket att de inte behövde uppsöka hjälp.

- Vi pratade med det andra paret om vad som hänt, det hjälpte. Men sen hade man ingen lust att göra något. Man var lamslagen.

Bilderna i tidningen gör henne fortfarande skakig och Erich kan inte sluta tänka på vad som hände.

- Jag trodde aldrig man skulle få uppleva något sånt här hemskt, säger han.

STEFAN PERSSON

Mer läsning

Annons